Tjejer i förorten väljer bort svenne-värderingar
– Det som förvånade mest var att den starkaste tillhörigheten var till lokalsamhället, att man var förortsbo. Det skapar en stark gemenskap visavi svenskar i innerstaden och mer välbärgade områden, säger Maria Bäckman.
Tidigare har hon studerat en välbärgad norrförort, där den svenska identiteten är så självklar att ingen tänker på vad den innebär. I förorten har det svenska blivit främmande, lite knepigt: de har konstiga traditioner, är sexuellt lössläppta och dricker för mycket. Det kan till och med tolkas som ett misslyckade att vara svensk i förorten, varför bor man där och inte bland andra svenskar?
– De med svensk bakgrund är mer tveksamma till om de vill bo kvar när de blir vuxna, säger Maria Bäckman och berättar hur andra kan känna sig mer hemma i multikulturen än bland svenskar:
– En kille, jag kallar honom Basim, berättade att även om han är född i Sverige aldrig kommer att se sig som ”svensk”. Han känner att sig utpekad, som att ingen sätter sig bredvid honom på tunnelbanan. Det blir naturligt att själv ta avstånd från det som inte känns välkomnande. Man väljer att knyta an till andra saker, sin historia och sin religion till exempel, säger Maria Bäckman.
Det finns också gränsgångare, ”hobby-turkar” och wannabes, som glider mellan olika kulturer. De har en stark kulturell och social kompetens, som till en del är bostadsområdets förtjänst.
På sina vandringar med ungdomarna lyfter de fram grönskan och den barnvänliga miljön – och stoltheten:
– Här är inte alls så illa att bo som man gärna får intryck av om man lyssnar på hur förorten för det mesta beskrivs från utsidan. Det blir en aktiv motbild, som också skolan är duktig på att lyfta fram, säger Maria Bäckman.
Samhörigheten är viktigare än skillnaderna för unga i förorten. Man fokuserar på det som är gemensamt. De konflikter som finns är när starka värderingar krockar och ingen part vill ge sig: jämställdhet och religion till exempel.
– Jag tror att det är en process som fortsätter, förorten blir mer segregerad. Men man kan också tänka sig en motsatt utveckling: att begreppet svenskhet vidgas och blir så mångfacetterat att fler känner igen sig i det, säger Maria Bäckman.
Vad gör du härnäst?
– Jag skulle gärna vilja fortsätta med att studera hur ungdomsmottagningen jobbar i förorten. Eller titta på begreppet hembygd, vad gör att en plats känns hemma? Och då skulle jag gärna vilja följa yngre barn och gå på vandringar i deras miljöer, avslutar Maria Bäckman.