Hyresgäster och unga störs mer än andra – ny studie förvånar forskare
– Det som var absolut tydligast var att de som bodde i hyreshus upplevde dubbelt så mycket av i stort sett alla typer av ljudstörningar, säger Dan Norbäck, professor och docent i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet, som gjorde studien tillsammans med kollegan Juan Wang.
Skillnaden gällde inte bara boende i miljonprogramshus, som ofta är mer lyhörda, utan även äldre byggnader.
– Jag skulle gissa att det har att göra med att det inte finns något organ där man kan ta upp problem i hyreshus, på det sätt som finns i bostadsrättsföreningar. Det kanske är lite mer social kontroll om man bor i bostadsrätt, säger han.
Flest störande ljud från grannar
Mer än var femte person i studien stördes av ljud från sina grannar – exempelvis musik, högljudda steg, hundskall eller ljud från tv:n. Det var den absolut vanligaste källan till bullerstörningar. 16 procent hade problem med buller från biltrafik och 14 procent stördes av oljud från fläktar, vattenledningar eller avlopp i huset.
– Bara två procent stördes av ljud från nöjeslokaler i närheten, som det annars brukar pratas ganska mycket om, säger Dan Norbäck.
Enkätstudien är en del av en större kartläggning om boendemiljö som Boverket gör på uppdrag av regeringen (se faktaruta). De som svarade att de hade problem med oljud hemma rapporterade två till tre gånger mer trötthet, huvudvärk och koncentrationssvårigheter.
– Det har inte skrivits så mycket om buller i hemmet tidigare, så resultaten är ganska unika. Jag blev förvånad över att så många störs av ljud, säger Dan Norbäck.
Unga lider mer av oljud
Något annat som överraskade forskarna var vilka åldersgrupper som led mest av bullerstörningar.
– Man har ofta idén att äldre störs mer av ljud än yngre, men mest klagomål kom från folk under 40 år. De rapporterade också mer symptom, som huvudvärk och trötthet. Där fanns en åldersskillnad som vi inte riktigt förväntade oss. Men yngre kanske är mer stressade i allmänhet och har högre krav på sin bostad, säger Dan Norbäck.
Enkätsvaren samlades in före covid-19 började spridas i Sverige, så de har inte påverkats av att fler yrkesarbetande har varit hemma under dagtid på vardagarna.
– Det är en lite ny situation i och med pandemin, att det är vanligare än tidigare att folk jobbar hemifrån. Spelar man stereon högt på dagtid nu kan det störa någons jobbmöte, det handlar inte bara om att inte väcka folk på natten, säger han.
De två forskarna tittade också på om trångbodda eller boende i mer tätbebyggda kommuner led mer av störande ljud, men det verkade inte göra någon större skillnad. Det var mer trafikbuller i större städer, men störningarna inifrån husen var ungefär de samma.
Så kan bullret minskas
Dan Norbäck tycker att den nya kunskapen om hur boende i flerfamiljshus påverkas av störande ljud borde leda till åtgärder från bland annat hyresvärdar och de bolag som renoverar och bygger nytt.
– Att så många hyresgäster störs av ljud var inte känt sen tidigare och det bör man nog göra något åt. Det måste gå att hitta sätt att stärka den sociala sammanhållningen mellan grannar i hyreshus. Här behöver hyresvärdarna ta initiativ, så att inte allt hänger på hyresgästerna själva, säger han.
Själva byggnaderna har blivit bättre ljudisolerade efter miljonprogramsåren.
– Där gäller det att bostadsbolagen tänker på det vid renovering och inte tappar det när man vill bygga billigare lägenheter. Det handlar bland annat om att ljudisolera väggar både utåt och inåt i byggnaden, sätta in treglasfönster och tänka på placeringen av hissar och ventilation, säger Dan Norbäck.
Så många i studien stördes av olika typer av oljud:
Ljud från…
… grannar: 21 procent.
… vägtrafik: 16 procent.
… fläktar, vattenledningar och avlopp i huset: 14 procent.
… trapphus och hissar: 10 procent.
… tåg: 3 procent.
… flyg: 3 procent.
… nöjeslokaler: 2 procent.
- Statistiska centralbyrån tog fram ett antal kommuner som var representativa för hela Sverige och gjorde sen ett slumpurval av flerfamiljshus i de kommunerna.
- Alla över 18 år som var skrivna på de adresserna fick bullerenkäten. Det fanns ingen övre åldersgräns – vissa som svarade var uppemot 100 år.
- Totalt 5 775 personer svarade på enkäten.
- Enkäten besvarades före coronapandemin bröt ut.
- Bullerstudien är en del av en större kartläggning om boendemiljö som Boverket genomför på uppdrag av regeringen.
