Victor en av förlorarna när privatvärdar dissar bostadskön: ”Det känns hopplöst”

Victor Ajagwu är en av många i bostadskrisens Stockholm som saknar en fast bostad. Han sätter sitt hopp till den kommunala bostadskön i Stockholm, som förmedlar bostäder till både privata och kommunala hyresvärdar. En förmedling som går efter kötid, så alla ska ha en möjlighet att få en lägenhet, oavsett om man har kontakter eller inte på bostadsmarknaden.

Med sina tolv år i bostadskön borde Victor Ajagwu ha en chans. Men än har han inte fått någon lägenhet, trots aktivt sökande.

ANNONSGuide till hemförsäkringar

– Jag är 40 år och känner att det är dags att bli vuxen och ha ett eget hem. Jag vill kunna inreda och sätta min egen prägel i hemmet. Hoppet om en bostad är fortfarande högt även om det känns hopplöst svårt vissa dagar, säger han.

I oktober 1999 tecknade Bostadsförmedlingen i Stockholms stad en överenskommelse med Fastighetsägarföreningen. Där förbinder sig Fastighetsägarna att rekommendera sina medlemmar att lämna 50 procent av ledigblivna och nyproducerade lägenheter till bostadsförmedlingen. Den överenskommelsen uppdaterades 2019 och gäller än.

Hotellifieringen driver bort hyresrätter

De allmännyttiga bostadsbolagen i Stockholms stad lämnar i princip alla sina lediga lägenheter till kön. Men långt ifrån alla privatvärdar håller sig till rekommendationen. En del har egna köer, och andra förmedlar lägenheter själva och handplockar sina hyresgäster. Hotellifieringen av bostäder driver också bort vanliga hyresrätter.

I Hyresgästföreningen Region Stockholms färska rapport ”Lägenhetshotell – Hur bostäder blir hotellägenheter” granskas hotellifieringen. Enligt rapporten finns det cirka 15 000 hotellägenheter i Stor-Stockholm i dag. Lägenheter som hade kunnat gå till bostadssökande.

– Bostadsbristen förvärras då det blir allt färre lägenheter för bostadssökande. Av de där 15 000 hotellägenheterna är det tusentals som skulle kunna lämnas till bostadsförmedlingen, säger Mats Clauson, ordförande Hyresgästföreningen Östermalm, som varit med och skrivit rapporten.

”Att det är tillåtet är ett systemfel som kräver en lagändring för att stoppa utvecklingen, annars kommer det privata hyreslägenhetsbeståndet att minska mer och mer.”

– Trenden med lägenhetshotell är en ny affärsidé för fastighetsägare, som får in upp till tre gånger så mycket i hyra från dyra hotellägenheter än från de förhandlade hyrorna som vanliga hyresgäster betalar. Att det är tillåtet är ett systemfel som kräver en lagändring för att stoppa utvecklingen, annars kommer det privata hyreslägenhetsbeståndet att minska mer och mer, säger Mats Clauson.

Foto: Linda Dahlin

Hem & Hyra har kartlagt samtliga förmedlade lägenheter 2010 fram till oktober 2021 med hjälp av statistik från Bostadsförmedlingen i Stockholm. Genomgången visar att flera värdar knappt har lämnat några lägenheter alls till den kommunala bostadskön de senaste elva åren.

En av dem är Tage Liljedahl Fastigheter som lämnat fem lägenheter av sitt totala bestånd på 1 400 bostäder till bostadsförmedlingen sedan 2010. Enligt Hyresgästföreningens rapport bedriver fastighetsägaren en omfattande verksamhet med hotellägenheter. Hem & Hyra har försökt att få tag på representanter för bolaget för en kommentar.

Läs ocksåHyresrätter blir lägenhetshotell – nu ställs krav på att Hyresgästföreningen tar krafttag

Inte olagligt att strunta i rekommendationen

Privata värdar gör inget olagligt när de väljer att inte lämna lägenheter till den kommunala bostadskön.

– Vi rekommenderar medlemmarna att lämna minst 50 procent av lediga lägenheter till förmedlingen. Överenskommelsen är frivillig och bolagen behöver inte följa rekommendationen, säger Anna Bellander, kommunikationschef för Fastighetsägarna Stockholm.

Bengt Öhman, jurist på Hyresgästföreningen Region Stockholm säger att det är i strid mot god sed för hyresvärdar att inte lämna hälften av lediga lägenheter till bostadsförmedlingen, men att det saknas direkta sanktioner mot det i dag.

Läs ocksåExplosionsartad ökning av hotellägenheter – Maria vräks när värden vill chockhöja hyran

– Tidigare stoppades hyresvärdar från att köpa ytterligare hyreshus om de inte hade lämnat några lägenheter till bostadsförmedlingen, det hade slagits fast i rättspraxis. Men sedan förvärvslagstiftningen upphörde för tio år sedan ser vi att flera privata hyresvärdar slutat lämna lägenheter till bostadsförmedlingen. De är helt enkelt inte intresserade av att lägenheter fördelas på ett rättvist och transparent sätt.

Krav på värdar att följa god sed

Han tycker att politikerna borde ta ett större ansvar och ställa krav på hyresvärdarna.

– Eftersom branschen inte vill ta större ansvar måste politikerna göra det. Ibland uppställs krav på att byggherrar ska träffa avtal med bostadsförmedlingen för att erhålla en markanvisning. Men det räcker uppenbarligen inte. Politikerna borde ställa krav på hyresvärdar som vill utföra åtgärder som kräver bygglov eller tillstånd att de också visar att de efterföljer god sed. Inte bara att de tänker göra det, utan att de redan har gjort det. Det skulle innebära att fler lägenheter fördelades på ett schysst sätt, säger Bengt Öhman.

Marika Nordström, marknadschef på Bostadsförmedlingen i Stockholm, säger också att det är helt frivilligt för bolagen och att det inte ingår i förmedlingens uppdrag att kontrollera hur värdarna lämnar lediga lägenheter.

– Överenskommelsen handlar om en rekommendation. Eftersom det inte finns regler som säger att alla ska lämna följer vi inte upp det. Vi är glada för varje bostad vi får in, säger hon.

Marika Nordström ser ingen tendens till att det lämnas färre bostäder till kön.

– Snarare tvärtom, vi får in fler och fler och slår rekord för varje år som går. Förra året slog vi rekord med drygt 17 700 förmedlade bostäder och enligt vår prognos räknar vi med att det blir runt 19 000 bostäder för 2021.

Marika Nordström tror att det ökade antalet inlämnade lägenheter beror på nybyggda hyresrätter och att fler bolag väljer att samarbeta med dem.

Antalet köande ökar stadigt

Men trots rekordmånga förmedlade lägenheter räcker det inte för att täcka upp det skriande behovet av bostäder. I dag står drygt 739 000 personer i bostadsförmedlingens kö och antalet köande ökar stadigt med 30 000 – 40 000 personer per år. Ungefär lika många som befolkningsökningen i länet.

Foto: Linda Dahlin

Tillbaka till bostadssökande Victor Ajagwu, som har kommit till en punkt i livet där han känner att det är dags att ta tag i sitt liv.

Han har fast jobb sedan sex år sedan, på ett företag i Nacka. Nu är det en fast bostad som saknas. Det som försvårar är en betalningsanmärkning som han drog på sig för fem år sedan under en tuff period i livet.

– Min mamma och min bror dog i Nigeria 2016, och efter det hamnade jag i en sorgeprocess som gjorde att jag var ur balans och förlorade kontrollen över min ekonomi. Men jag håller på att betala av skulderna och då blir det lättare att bli godkänd av hyresvärdar, säger Victor Ajagwu.

Betalar drygt 10 000 i andra hand

För andrahandslägenheten betalar han 10 500 kronor i månaden. En kostnad han hellre skulle lägga på en egen bostad, och allra helst med en lägre hyra. En stor del av inkomsten går till andrahandshyran och efter att ha betalat av på skulden blir det inte mycket kvar.

– Det hade gått snabbare för mig att betala av skulden om jag inte hade haft så hög andrahandshyra. Men nu är det som det är, och snart hoppas jag att jag är skuldfri, säger han.

Om han fick önska skulle han helst bo i söderort – i Högdalen, Rågsved eller Bandhagen, då han har sin bror där.

– Det finns också gott om bra butiker med afrikansk mat, jag känner mig hemma där, säger han.