Bostadsbristen minskar i Västerbotten

Så sent som 2016 var det bara en av Västerbottens 15 kommuner som hade en bostadsmarknad i balans, nämligen Dorotea.

Därefter har det gradvis skett en förbättring. Enligt länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys är det i år nio kommuner som har balans, tre fler än 2019. Detta sedan Bjurholm, Sorsele och Vilhelmina gått från rött till grönt på färgskalan i rapporten.

Läs ocksåAnna och Lasse har mystiskt häxsot i sitt hem: "Är som ett spöke i lägenheten"

Eftersom Vindeln i dag har ett överskott på bostäder är det bara fem kommuner kvar med numerär bostadsbrist: Umeå, Skellefteå, Vännäs, Robertsfors och Storuman.

Tittar man enbart på centralorterna är det åtta kommuner som har underskott på bostäder. Det är en stor förändring jämfört med 2017 års bostadsmarknadsanalys då 13 kommuner uppgav att de hade en brist centralt.

Ute i de mindre kommundelarna, i småorter och byar, bedömer fyra kommuner – Vindeln, Robertsfors, Bjurholm och Norsjö – att det i dag till och med finns ett överskott. Alltså ett omvänt bostadsproblem att hantera.

Läs ocksåMamman somnade med tända ljus i sängen – frias ändå från branden: ”Miss av åklagaren”

Men att läget på bostadsmarknaden rent siffermässigt blivit mycket bättre i Västerbotten behöver inte betyda att alla är på väg att få den bostad de behöver eller vill ha.

Länsstyrelsen konstaterar i sin rapport att det är svårt att bedöma hur många som inte har en godtagbar boendesituation i dag, sådana som bor för trångt eller som lägger för stor andel av sina pengar bara på att bo.

Utifrån statistik över ekonomiskt utsatta drar dock länsstyrelsen slutsatsen att ensamstående kvinnor och utrikes födda är extra utsatta grupper på länets bostadsmarknad.

Läs ocksåDe får inte längre använda sin öppna spis – ”Vansinnigt ur ett civilförsvarsperspektiv”

Takten på bostadsbyggandet är fortsatt hög. Under 2019 färdigställdes 1 205 nya bostäder i Västerbotten varav 877 var hyreslägenheter.

Obalansen inom länet är dock stor. 83 procent av de nya bostäderna byggdes i Umeå och tolv procent i Skellefteå. Övriga 13 kommuner fick nöja sig med fem procent tillsammans.

Länsstyrelsen skriver i sin analys att det i kommuner med sämre marknadsförutsättningar är svårt att tillfredsställa behoven genom att bygga nytt. I stället kan det krävas att befintliga beståndet anpassas och byggs om för att kunna användas mer effektivt.

Obalansen inom länet är också slående när man tittar på befolkningsutvecklingen. Under de senaste 30 åren har alla kommuner utom Umeå, Skellefteå och Vännäs minskat i folkmängd med mer än tio procent.

I de tre kommunerna som haft den bästa utvecklingen bor i dag 77 procent av länsinvånarna. Och det är alltså där som mer än nio av tio nya bostäder byggs.