Han byggde ett helt Göteborg i miniatyr – nu har det blivit långfilm
Ugglan och paddan som möts utanför järnhandeln är båda välklädda, i trenchcoat och slips. På gatan framför dem väntar en Citroën från 30-talet på att köra förbi.
– Jag flyttar dem lite… Och så har jag en fjärrutlösare till kameran, och tar två bilder. Och så flyttar jag ett par millimeter, och tar ett par bilder… Då ser det ut som om de rör sig.
Joakim Lindengren visar hur han skapar en filmscen med så kallad stop motion-teknik. Här, i sonens gamla pojkrum i Masthugget i Göteborg, har han nyligen färdigställt en hel långfilm på detta sätt. Projektet har tagit flera år.
– Jag försökte filma i min arbetslokal först. Men den går inte att mörklägga riktigt och så är det jättetrångt. Då tyckte min fru Helena att sonen har ju flyttat, ta hans rum. Och då gjorde jag det.
Liemannen som fågelskelett
I vitrinskåp längs väggarna står långa rader av välgjorda figurer. En krokodil med kravatt, en häst i sneakers och liemannen i form av ett fågelskelett.
Joakim gör dem själv, liksom all rekvisita. Helst snidar han huvudena av korkar från mousserande vinflaskor, ju billigare desto bättre. Riktiga champagnekorkar har förstärkningar som bara krånglar till det.
Serietecknare sedan 40 år
För den serieintresserade är Joakim Lindengren ett välkänt namn. På 80-talet tecknade han Krystmarodören, om en skurk som bajsade hos kändisar och på andra olämpliga ställen. Senare kom Kapten Stofil, en superhjälte som kämpar mot framåtskridande och modernitet.
På senare år har Joakim jobbat med serien Ugly. Han beskriver den själv som en gammaldags noir-deckare med djur i huvudrollerna. Själva handlingen är underordnad, atmosfären står i centrum.
– Jag får hitta på saker så att Ugly går till ställen där han träffar personer jag vill rita och miljöer jag vill ha.
Ett verklighetsbaserat fantasilandskap
Just sådana miljöer går att hitta i Joakim Lindengrens egen modell av hemstaden Göteborg. Den står i hans arbetslokal och rymmer kända landmärken som ”Tänk på döden”-skylten vid Stampens kyrkogård och ”Korv kiosk” vid Mariaplan.
Det hela började med en lust att bygga modelljärnväg.
– I lägenheter är det svårt att få plats. Men jag kom på att jag kunde bygga för spårvagnar, de är gjorda för att gå bland gator och har mycket mindre kurvradie än tåg, säger Joakim.
Hyresvärden godkände hålet genom väggen
Till slut blev ytan ändå för trång. Joakim fick såga upp ett hål i väggen och leda banan ut i en garderob på andra sidan, med hyresvärdens goda minne.
Men miniatyrvärlden blev också ingången till hans nya karriär som filmskapare.
– Jag hade gjort en massa små finesser som rörde sig. En bar där någon häller upp en drink och så. Och det ville jag visa. Efter mycket vånda skaffade jag mig en Youtube-kanal och klippte ihop en liten film. Det visade sig att det var väldigt roligt. Och då tänkte jag att jag kunde göra en kortfilm med Ugly som går omkring. Sedan växte det mer och mer.
Hoppas på premiär på filmfestivalen
Nu är långfilmen ”Hennes namn stavas E-x-t-e-r” klar. Förhoppningen är att Göteborgs filmfestival ska vilja premiärvisa den i vinter. Sedan återstår att se hur berättelsen ska nå sin publik.
– Jag vet ju ingenting om hur det går till. Men någon form av distribution. Att SVT vill visa den, eller någon bio. Jag har mest gjort den för att det är roligt, så jag har inte tänkt så mycket på det där.
Joakim Lindengren serverar kokkaffe med utsikt över hamninloppet och Älvsborgsbron. Han börjar med att hälla upp i sin egen kopp och ber samtidigt om ursäkt, ”det är artigast att ge sig själv kokkaffe först för då får man sumpen”.
Du verkar ha öga för detaljer. Vad ser du när du går på gatorna?
– Jag tittar på allt. Som tecknare är jag tränad att lägga märke till hur saker ser ut. För jag måste ju kunna rita dem, och gärna ur minnet. Att veta ungefär hur det ser ut kan ibland vara bättre, så man inte är helt låst av hur det ser ut på riktigt.
Ser ingen poäng med AI i kreativt skapande
I dag kan vem som helst skapa film och bilder med hjälp av AI. Joakim Lindengren ser egentligen inget problem med det.
– Jag är van att bli utkonkurrerad av halvtaffliga människor som tecknar. Det har hela tiden funnits medioker konst, halvdassig film, usla illustrationer. Förut gjordes det av människor och nu kan de göra det med AI. Men jag förstår inte varför man överhuvudtaget använder AI som kreatör. Att bara trycka på en knapp och få ut en film förstör ju nöjet. Det är som att jag skulle be AI åka och fiska åt mig i stället. Jag vill ju göra det själv.
Själv lever han numera på en slags statlig konstnärslön, baserad på att hans verk lånas ut gratis på landets bibliotek. Syftet med ersättningen är att möjliggöra konst utan krav på ekonomisk lönsamhet.
– För det behövs kultur och någon måste göra den. Och den personen måste ju betala sin hyra och köpa mat. Om konsten ska bära sig själv blir det bara det mest kommersiella och tråkiga.
Yoga och piprökning som vardagsrutin
Hemarbetet i lägenheten följer strikta rutiner. Joakim startar alltid dagen med 45 minuters yoga för att hålla ryggproblemen i schack. Efter frukost går han ofta direkt in i studion och börjar filma. Men helst promenerar han först ner till arbetslokalen via en omväg genom Slottsskogen.
– Halvvägs sätter jag mig och röker ett pipstopp och dricker kaffe från en termos. Sedan går jag vidare till jobbet. Och så bygger jag rekvisita till nästa film som jag gör nu.
Har du alltid bott i lägenhet?
– Nej, jag har bott i hus i omgångar. Men jag har aldrig bott någonstans så länge som här. 24 år nu. Nackdelen med lägenhet är att man inte har någon trädgård där man kan ställa upp bilvrak och gamla kylskåp och sådant. Fördelar med att bo i lägenhet tycker jag egentligen inte finns. Det är mindre utrymme och man kan inte utnyttja utsidan på samma sätt.
SE VIDEON – Joakims egen trailer från sitt mini-Göteborg
Ålder: 64 år
Bor: I etagelägenhet i Masthugget, Göteborg
Yrke: Filmskapare och serietecknare, utbildad skulptör på Konstfack
Familj: Hustrun Helena Eriksson, tre utflugna barn, katten Pilot
Aktuell: Med långfilmen ”Hennes namn stavas E-x-t-e-r” ihop med Jacob Stålhammar (ljud och musik)
Hobby: Flugfiske och piprökning
