Boverket: Bygg statliga flyktingmoduler
I Migrationsverkets anläggningsboenden för asylsökande bor just nu cirka 9 300 personer som redan har fått uppehållstillstånd. De väntar på att kunna flytta till någon kommun där de kan börja lära sig svenska och så småningom få jobb.
Bostadsbrist är det främsta skälet till att de inte kan flytta och Boverket har därför fått i uppdrag av regeringenatt snabbt analysera problemet. Den första delrapporten innehåller flera radikala förslag (se faktaruta till höger).
Projektledaren Micael Nilsson, utredare på Boverket, säger att det inte längre räcker med att lägga ansvaret på kommunerna.
– Staten måste in på banan och öka utbudet av bostäder i regioner där det också finns möjlighet till integration.
Sundsvall, Borås, Växjö, Norrköping, Linköping, Leksand, Borlänge, Alingsås och hela Skåne är exempel på ”integrationsnavnav”, där det finns arbetstillfällen och kommunerna vill ha ny befolkning, men där det är bostadsbrist, enligt Micael Nilsson.
– Ta till exempel Sundsvallsområdet. Där hyr Migrationsverket nästan 600 lägenheter som används som asylboenden. De skulle kunna släppas till nyanlända med uppehållstillstånd om staten i stället byggde upp asylmottagningar längre bort, till exempel i Bräcke eller Ånge.
Enligt en kommunenkät skulle ytterligare 170-200 bostäder snabbt kunna skapas i Sundsvallstrakten genom att lokaler byggs om till bostäder.
Överfört till hela landet skulle dessa strategier kunna skapa uppåt 8 000 nya bostäder inom två till sex månader, enligt rapporten.
Kostnaden för de åtgärder Boverket föreslår skulle kunna hamna på mellan 3 och 18 miljarder kronor de närmaste åren, enligt Micael Nilsson.
– Det är mycket pengar, men det är de mest kostnadseffektiva lösningarna, som också kan leda till att nyanlända snabbare kommer igång med sin etablering. Som det fungerar nu proppas i stället asylmottagningarna igen, vilket leder till att det hela tiden öppnas nya privata asylboenden långt ute på landet, till mycket stora kostnader.
Förutom att snabbt bygga nytt behöver de befintliga bostäderna utnyttjas, enligt Boverket. Men nyanlända flyktingar hamnar automatiskt sist i alla bostadsköer, just eftersom de är nya i Sverige. I exemplet Sundsvall är det i dag två till fyra års kötid för att få en lägenhet.
Boverket föreslår därför en aktivare bostadsförmedling och vill utreda om hyresvärdar ska kunna tvingas att lämna lediga lägenheter till förmedling samt om fler bostäder ska kunna fördelas efter behov i stället för kötid.
Ett annat förslag är att inrätta en nationell lägenhetspool.
– Ta till exempel en privatperson som har en uthyrningsdel ovanpå garaget. Han skulle kunna anmäla det till lägenhetspoolen och få en bonus på kanse 10 000 kronor vid uthyrning plus en statlig garanti för att hyran blir betald. Det skulle kunna locka fram en del privata bostäder, säger Micael Nilsson.
På lång sikt föreslår Boverket en helt ny boendeform, ”mellanboende”. Den bygger på att staten finansierar tillfälliga bostäder i moduler eller ombyggda lokaler. De kan användas som genomgångsbostäder för nyanlända, ungdomar, studenter eller andra som har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden.
– Vi kommer inte kunna bygga bort bostadsbristen med vanliga bostäder just nu. Det gör att olika grupper som har behov av bostäder ställs mot varandra. Därför behöver staten gå in och det går inte att undvika att det blir kategoribostäder för dem som inte kan få en vanlig bostad.
Statligt subventionerade bostäder för utsatta grupper – föreslår ni en form av ”social housing”?
– Nej, för det skulle inte vara permanentbostäder, utan genomgångsboende där man kan bo i ett tag, tills man kan hitta en vanlig lägenhet.
Delrapporten har lämnats till regeringen och projektgruppen fortsätter nu med att analysera situationen för asylsökande i eget boende, EBO, vilket ofta handlar om att man bor hemma hos släkt eller landsmän.
Staten bygger modulbostäder och bygger om lokaler till bostäder i regioner där det finns arbetstillfällen. Tillsammans skulle det kunna ge upp till 6 000 nya bostäder inom 2-6 månader.
Migrationsverket tömmer de lägenheter i tillväxtkommuner som i dag hyrs ut till asylsökande och låter nyanlända med uppehållstillstånd flytta in. De asylsökande hänvisas till anläggningar som staten bygger längre bort från tillväxtkommunerna. Uppåt 2 000 lägenheter kan frigöras.
Kommuner tvingas ha en aktiv bostadsförmedling, där lediga lägenheter inte bara fördelas efter kötid, utan även efter behovsprövning. Frågan om hyresvärdar ska tvingas lämna lediga lägenheter till bostadsförmedlingen behöver utredas.
En nationell lägenhetspool inrättas, där den som har en lägenhet att hyra ut i första eller andra hand kan få en belöning och staten står som garant för att hyran blir betald.
En ”mellan-bo-form” skapas genom att staten finansierar remporära bostäder. De ska användas som genomgångsbostäder för grupper som har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden.
