HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Civilministern om Hem & Hyras granskning av social dumpning: ”Det är mycket allvarligt”

Nyheter Rika tillväxtkommuner fixar lägenheter åt människor med försörjningsstöd – utanför den egna kommungränsen. Civilminister Lena Micko kommenterar Hem & Hyras granskning av "social dumpning" där hälften av Norrlands kommuner vittnar om fenomenet.
Foto: Pressbild/Regeringskansliet
Civilminister Lena Micko (S) har tagit del av Hem & Hyras kartläggning av social dumpning i Norrlandskommunerna. "En viktig granskning av ett mycket allvarligt problem. Det visar på att social dumpning är ett reellt problem för många kommuner och jag ser allvarligt på det här eftersom alla kommuner har ett ansvar för sina invånare".

Social dumpning beskrivs av kritikerna som en mer eller mindre utarbetad strategi för hur rika tillväxtkommuner i närheten av storstäderna får människor med sociala problem att flytta och bosätta sig i glesbygden.

Det kan vara missbrukare som behöver vård, nyanlända som fortfarande står långt från arbetsmarknaden och behöver hjälp med sitt uppehälle eller andra socialt utsatta människor som kostar och inte bidrar. Människor som kommunerna nu bråkar om vem som bär ansvaret för dem.

Läs ocksåNorrland får betala när rika Stockholmskommuner "dumpar" bostadslösa

Läs artikeln här om familjen Mohseni som äntligen hittade hem efter fem års flyttande. Men återigen fick börja om på nytt: ”Familjen fick en enkel biljett till Kramfors”

 

Läs ocksåBostadslösa "dumpas" i Gävleborg och Västmanland

Debatten om social dumpning tog fart i oktober 2019 när den nådde maktens korridorer i riksdagshuset via Västernorrlands riksdagsledamot och Härnösandsbon Jasenko Omanović.

Han hade hörsammat Kramfors frustration över de skenande kostnaderna för försörjningsstöd till inflyttade socialt utsatta människor.

– Det måste bli ett stopp på det här. Det är ett skamligt agerande, sa han till socialminister Lena Hallengren under frågestunden 17 oktober.

Läs ocksåSå drabbas bostadslösa av social dumpning: Familjen fick en enkel biljett till Kramfors

Uppmaningen landade på civilminister Lena Mickos bord. Efter ett personligt besök i Kramfors och ett stormöte med 19 inbjudna kommuner runtom i landet, tillsatte hon en utredning. Rapporten ska enligt plan presenteras den 15 november.

Hem & Hyra har kartlagt problemet i Norrland, som kan konstateras vara ett särskilt drabbat område.

Läs hela granskningen här: ”Norrland får betala när rika kommuner ”dumpar” utsatta”

Den norra landsändan består av 44 kommuner. I Hem & Hyras enkät deltog 36 kommuner.

Av dem uppgav mer än hälften, 23 kommuner, att ”social dumpning” sker i mer eller mindre utsträckning och att det är ett problem på flera sätt.

Ett konstaterande som delas av civilministern Lena Micko (S).

Hon har tagit del av Hem & Hyras kartläggning av den utbredda ”sociala dumpningen” i Norrland.

– Den visar tydligt att social dumpning är ett reellt problem för många kommuner och jag tycker det är bra att frågan uppmärksammas. Jag ser allvarligt på det här eftersom alla kommuner har ett ansvar för sina invånare.

Ministern poängterar att kommunerna står inför stora utmaningar, som ser väldigt olika ut.

– Det handlar exempelvis om förändringar av demografin, mottagandet av asylsökande och nyanlända, den snabba urbaniseringstakten och medborgarnas förväntningar på likvärdig service av god kvalitet.

Just nu pågår en utredning i frågan om ”social dumpning”. Statskontoret har fått i uppdrag att ”kartlägga aktiv medverkan till bosättning i annan kommun”.

 Vad har statskontoret så här långt kunnat berätta om den information de inhämtat?

– Enligt uppdraget skulle Statskontoret redovisa den del som handlar om att definiera och kartlägga social dumpning, senast den 1 september 2020. Men eftersom kommunerna är hårt belastade till följd av coronapandemin beslutade regeringen under våren att delredovisningen bör utgå. Uppdraget ska istället redovisas i sin helhet senast den 15 november 2020. Vi vet dock att Statskontoret jobbar på med uppdraget och har hunnit en bra bit trots den rådande situationen.

Uppdraget innebär även att lämna förslag på åtgärder för att motverka ”social dumpning”. Tror du att ni kommer att lösa problemet?

– Statskontoret ska titta på vilka drivkrafter som ligger bakom social dumpning. Det kanske kan bli fråga om ekonomiskt stöd till utsatta kommuner till exempel. Men det är först när vi skaffat oss mer kunskap som det kan bli aktuellt att ta ställning till eventuella åtgärder. Och då måste vi också se till vilka politikområden som berörs och förankra de besluten där.

Senast i tisdags hade Lena Micko ett digitalt möte med Hällefors och några andra närliggande kommuner.

– De ville bland annat höra sig för det går med uppdraget till Statskontoret och diskutera andra aktuella frågor, säger Jonas Lannering, pressekreterare på Regeringskansliet.

– Lena Micko har löpande möten med kommuner där de kan lyfta aktuella frågor och detta var ett sådant.

På grund av bosättningslagens utformning och tolkning för nyanlända har dessa hamnat i en särskild rävsax när det gäller bostadsfrågan. Tillväxtkommuner med bostadsbrist har istället för att ge nyanlända permanent bostad skrivit ut korttidskontrakt på två år. När dessa löper ut har många ingenstans att ta vägen. Två års poäng i kommunala bostadskön brukar inte räcka särskilt långt.

Läs här om hur Stockholmskommunerna Sigtuna och Solna har tänkt lösa bostadsfrågan för närmare 100 nyanlända familjer när deras korttidskontrakt löper ut i år och 2021. Och vad Lena Micko säger i frågan.

Fakta: Kommuner som bekräftar "social dumpning"

Härnösand, Skellefteå, Umeå, Kramfors, Sollefteå, Robertsfors, Storuman, Ragunda, Pajala, Kalix , Haparanda, Över­kalix, Övertorneå, Boden, Ånge, Luleå, Arvids­jaur, Bjurholm, Sorsele, Örnsköldsvik, Nord­maling, Bräcke och Vännäs.

Fakta: Hem & Hyras granskning av "social dumpning" i Norrland

Av Norrlands 44 kommuner deltog 36 kommuner i Hem & Hyras enkätundersökning. Övriga valde av olika skäl att avstå från att svara, exempelvis för att man inte ansåg sig ha tillräcklig kännedom för att kunna göra en relevant bedömning.

23 kommuner av de 36 deltagande upplever att det sker en inflyttning av socialt utsatta från andra kommuner där individen själv inte tycks vara aktiv i flytten, därav känslan av ”dumpning”. Kommunerna de flyttat ifrån har inte varit i kontakt med socialtjänsten på orten innan. Och enligt ett flertal Norrlandskommuner har de individer som sedan behövt ekonomisk hjälp vittnat om att flytten inte skett på deras eget initiativ utan att de känt sig mer eller mindre tvungna att flytta. Ingen har uppgett att de flyttat på grund av att de fått arbete på orten.

Ofta har hemkommunen stått för flyttkostnaden och betalat ett par månadshyror i förskott till den värd som förmedlat en bostad. Det handlar då om privatvärdar som inte krävt att de nya hyresgästerna har en egen inkomst. Ett kommunalt bolag, en allmännytta, kräver i regel att en hyresgäst kan uppvisa en inkomst för att få hyra bostad. Endast försörjningsstöd räknas inte som inkomst.

De nyinflyttade som inte lyckas hitta ett jobb behöver den nya kommunens stöd och hjälp ekonomiskt.

Läs också Plan för nyanlända saknas när 100-tal kontrakt löper ut Rapport om social dumpning: Var fjärde kommun kräver att bidragstagare flyttar

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.