Plan för nyanlända saknas när 100-tal kontrakt löper ut

Det var inte riktigt så här det var tänkt, när bosättningslagen infördes 2016.
Lagen skulle fungera som en hjälp in i samhället för de nyanlända och se till att alla får en bra start för ett nytt liv.
Länsstyrelsens uppgift är att fördela de behövande över kommunerna, som i sin tur ska garantera det mest fundamentala – en trygg bostad.
För att inte belasta kommunerna allt för mycket ekonomiskt betalar staten ut etableringsstöd till de nyanlända i två år.

ANNONSGuide till hemförsäkringar

Men. Bosättningslagen saknar en anvisning för hur lång tid kommunen är skyldig att tillhandahålla en bostad.
Och det är där den fina skon klämmer.

I kommuner med bostadsbrist har man istället för att ge ett permanent boende skrivit korttidskontrakt för nyanlända. Det löper ut samtidigt som staten slutar betala ut etableringsstödet. Alltså när kommunerna ska ta över det ekonomiska ansvaret för dem som inte lyckats komma in på bostads- eller arbetsmarknaden.

Läs ocksåSå drabbas bostadslösa av social dumpning: Familjen fick en enkel biljett till Kramfors

Foto: TT Nyhetsbyrån

I Solna löper totalt 67 kontrakt ut i år och under 2021.

Hur ser beredskapen ut inför att kanske ett par hundra människor behöver någonstans att bo?
– Vi har en verksamhet där vi lär ut hur man söker bostad. Personerna som deltar väljer sedan själva var de vill söka bostad någonstans och vilka bostadsköer de vill ställa sig i, berättar Yvonne Petersson Svensson, enhetschef i Solna för etablering och integration på den så kallade kompetensförvaltningen.

Läs ocksåBostadslösa "dumpas" i Gävleborg och Västmanland

Men hur brukar det gå för dem då?
– De allra flesta lyckas hitta annat boende med stöd och råd från vår bostadssökarverksamhet. Har en barnfamilj inte lyckats med det kan de vända sig till socialtjänsten och i vissa fall få stöd till ett tillfälligt boende.

Hur många de allra flesta är och vad som händer med de bostadslösa barnfamiljerna sen får vi aldrig riktigt svar på, trots upprepade förfrågningar.

Däremot rapporterar kommuner i glesbygd att allt fler utsatta människor ”dumpas” i deras kommun, däribland bostadslösa nyanlända.
I fjol fick Kramfors ta emot ett tjugotal personer från Solna och Sigtuna, som man anser är de största ”dumparna”. Kommunerna misstänks att medvetet anordna flyttar till andra kommuner för att skjuta över kostnad och ansvar.

Läs hela granskningen av så kallad ”social dumpning” i Norrland här.

I Sigtuna kommer snart 28 familjer behöva någonstans att bo. Enligt Mikael Brant-Lundin, förvaltningschef för utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen i Sigtuna kommun, finns det ingen direkt plan för hur familjerna ska tas om hand.

– Vi vet inte nu var de med korttidskontrakt kommer att flytta när kontrakten löper ut. Av de 17 som har korttidskontrakt som löper ut under 2020 har fyra flyttat till eget boende. Resterande har ännu inte hittat en lösning för sin boendesituation, säger Mikael Brant-Lundin.

Foto: Sigtuna kommun

Både Solna och Sigtuna erbjuder bostadscoachning i ett tidigt stadium. Deras uppgift är att lära de nyanlända hur man söker en bostad. En kunskap som inte tycks särskilt användbar i den egna kommunen.
– Bostadsmarknaden är hårt ansträngd i hela Stockholmsregionen, vilket även innefattar Sigtuna. Det kan innebära att de med korttidskontrakt även måste söka boende utanför Sigtuna kommun. Efter den tvååriga etableringen gäller samma regler för de nyanlända som för övriga invånare i Sigtuna, vilket innebär att det är den enskildes ansvar att lösa sin egen boendesituation, säger Brant-Lundin.

Hur såg det ut 2019 då? Hur många kunde stanna i Sigtuna där de bott i två år och påbörjat sin etablering med kanske jobb, skola och socialt nätverk?
Enligt statistik från Sigtuna gick de flesta flyttlassen över kommungränsen. 25 blev kvar och 32 hushåll hamnade i olika delar av landet, främst Uppsala och Kramfors.

Läs här om familjen Mohseni som försökt rota sig i Sverige sedan de kom hit 2015. Fem år och fem adresser senare saknar de fortfarande en plats att kalla hem.

Mottagarkommunerna är inte alltid lika glada över att vara lösningen på bostadsbristen. Eftersom inflyttarna sällan har ordnat med arbete och är fortsatt beroende av ekonomiskt stöd så belastas kommunkassan. Ofta handlar det om kommuner som dränerats på skattebetalare och redan lever på marginalen.

Diskussioner kring de ”ofrivilliga flyttarna” har lyfts upp på regeringsnivå och civilminister Lena Micko har tillsatt en utredning i ämnet för att förhoppningsvis hitta en lösning.

Korttidskontrakt är en väsentlig orsak till att nyanlända mer eller mindre måste flytta efter att ha påbörjat en etablering i två år. Vad tänker du om det?
– Att det är ett stort problem. Avsikten med bosättningslagen är att den nyanlände tas emot i den anvisade kommunen i syfte att bosätta sig där och därmed bli kommuninvånare. För att bli bosatt måste kommunen erbjuda någon form av boende. Det är sedan upp till varje kommun att hitta lösningar som är bäst anpassade till lokala förhållanden. Hur länge en kommun ska erbjuda bostad till nyanlända är inte reglerat i bosättningslagen.

År 2020 och 2021 löper cirka 100 familjers korttidskontrakt ut i Solna och Sigtuna. Troligen mister flera hundra människor sin bostad. Kramfors har tagit emot många socialt utsatta från de här kommunerna. Hur kommer ni stötta kommuner som Kramfors, som tyngs ekonomiskt på grund av detta?
– Exemplet med Kramfors visar att social dumpning är ett reellt problem för många kommuner. I Statskontorets uppdrag ingår att titta på vilka drivkrafter som ligger bakom social dumpning. Ekonomiskt stöd till utsatta kommuner kan vara en fråga som Statskontoret kommer att titta på. Först när vi skaffat oss mer kunskap kan det bli aktuellt att ta ställning till eventuella åtgärder. Detta gäller typ av åtgärd såväl som vilka politikområden som berörs.

Foto: Pressbild