Hammarkullens mest slitna lägenheter – ett svårlöst dilemma
Aprim Yokhana visar runt i sin lägenhet på Bredfjällsgatan. Han lyfter på en golvlist som ligger lös vid väggen.
– Det kommer ut svarta insekter här. I köket är det inga lister alls. De tog bort dem när de fixade golvet. Elementen fungerar inte, det är kallt på nätterna. Jag har sagt till hundra gånger, men inget händer.
Aprim Yokhana har bott i lägenheten i drygt tio år, de senaste fyra med kommunal värd.

Bostadsbolaget köpte husen av D. Carnegie & co 2016. För priset av närmare en halv miljard kronor fick Bostadsbolaget 890 lägenheter, varav många kraftigt nedslitna. Idag finns det inget område i bolagets bestånd som har så många felanmälningar per hushåll.


– Vi hade stora förhoppningar på Bostadsbolaget. De har gjort mycket, men vi tycker ändå inte att de satt in tillräckligt stora resurser. Speciellt inte inne i husen. Vi har levt i det här väldigt länge och många börjar tappa tålamodet, säger Ola Terlegård.
LH-styrelsen har gjort en dokumentation. 30 lägenheter och ett antal gemensamma utrymmen beskrivs i bild och text. Trasiga innerdörrar, golv som släppt, mögel, sprucken emalj och flagnande färg.

Urvalet är litet och inte statistiskt säkerställt, påpekar Ola Terlegård.
– Men det här stämmer ändå med vår allmänna bild av husen.

Nu väntar stamrenoveringar och möjlighet att rusta upp. Dilemmat är att många av hyresgästerna har dålig ekonomi. Därför bestämde Bostadsbolaget redan på ett tidigt stadium att testa en ny modell med möjlighet till minimal hyreshöjning (se faktaruta). För den som vill finns även olika tillval som dock höjer hyran mer.
Den lokala hyresgästföreningen tycker modellen är bra, men tror att många hushåll med låga inkomster drar sig för tillval fast det egentligen behövs renovering i hela lägenheten. De efterlyser nollalternativ även för kök, till exempel ommålning av köksluckor för en engångskostnad.

Dessutom anser LH-styrelsen att det behövs någon form av allmän upprustning utan hyreshöjning.
– Vi har betalat för en standard vi inte har fått under många år. Det är orimligt att höja hyrorna bara för att återställa lägenheterna till normalt, godtagbart skick. Sedan förstår vi att pengarna måste komma någonstans ifrån. Det är en diskussion som fler än Bostadsbolaget behöver vara med i. Det är en fråga för samhället i stort, säger Ola Terlegård.

Kicki Björklund är Bostadsbolagets vd. Enligt henne finns det goda skäl till varför vissa saker dröjt och att Bostadsbolaget koncentrerat sig på yttre underhåll de första åren.
– Vi vill verkligen hitta en modell som passar Hammarkullen och det har varit ganska utmanande. Särskilt som kvalitet och hyra idag är olika i olika lägenheter. Modellen som nu förhandlats ger hyresgästerna en ny hyra baserat på bruksvärdet. Det gör att hyresgästen kan se i förväg exakt hur många kronor varje tillval kostar, vilket är ovanligt, säger Kicki Björklund.
Hon konstaterar att det är otacksamt att ärva andras eftersatta underhåll och att det inte finns några pengar ”utifrån” att ta till. Skulle inte renoveringarna i Hammarkullen höja hyran alls så skulle hyresgäster i andra delar av Göteborg få betala det, menar Kicki Björklund.
– Det är den totala hyran som ska betala drift, underhåll och investering. Några andra pengar finns inte.
Samtidigt som renoveringsprocessen på Bredfjällsgatan fortsätter har förra värden D. Carnegie hunnit köpas, säljas och byta namn till Hembla.
– Vi är långsiktiga. Hade vi inte köpt 2016 hade husen bytt ägare tre gånger sedan dess. Vi är stolta att vi förvärvade de här fastigheterna, säger Kicki Björklund.
LÄS MER:
Göteborgs kommunala värdar lovar nollnivå vid renovering
Ja till omtvistad bostadsaffär i Hammarkullen
Bredfjällsgatan är det första området i Göteborg där Bostadsbolaget testar ett så kallat nollalternativ vid renovering.
Den billigaste renoveringen som går att välja består enbart av ny el och nya tapeter och golv i badrummet.
Modellen bygger på att inte alla väljer det billigaste. Den testas nu i två trapphus.