Färre arbetslösa i utsatta områden
Statistiska centralbyrån, SCB, har undersökt utvecklingen i de femton stadsdelar som ingår i det så kallade urbana utvecklingsarbetet. Det är stadsdelar där en stor andel av invånarna är arbetslösa, lever på försörjningsstöd och där många elever inte blir behöriga att söka till gymnasiet.
Genomgången visar att det på flera sätt har blivit bättre jämfört med slutet av 1990-talet. Den öppna arbetslösheten har minskat i 13 av stadsdelarna – allra mest i Södra Sofielund i Malmö, där den minskade med 36 procent.
Andelen invånare som får försörjningsstöd minskat från 11 till 7 procent i stadsdelarna och det ser ut som att ökningen av elever som inte klarar grundskolan med godkända elever har stannat av de senaste åren.
– Jämfört med slutet av 90-talet finns det flera positiva resultat i stadsdelarna. Men sätter man dem i relation till resten av riket ser man att de ligger betydligt sämre till än riksgenomsnittet, säger Anna-Karin Nylin på SCB.
Till exempel är den bara 40 procent av kvinnorna och 50 procent av männen i stadsdelarna som förvärvsarbetar. I hela Sverige ligger den siffran på 75 respektive 80 procent.
Till viss del har det en naturlig förklaring eftersom de 15 stadsdelarna har många nyanlända flyktingar och andra som behöver läsa svenska innan de kan ta ett arbete. Men svårighet att få godkänt i grundskolan och få arbete gäller inte bara dem med utländsk bakgrund.
– Både utrikes och inrikes födda i de här stadsdelarna har lägre förvärvsfrekvens och behörighet till gymnasiet än i övriga landet. Det hänger ihop med att utbildningsnivån är lägre än i riket i stort, säger Anna-Karin Nylin.
I diagrammet nedan kan du se hur den öppna arbetslösheten och andelen förvärvsarbetande har förändrats i de 15 olika stadsdelarna, samt vilken nivå de ligger på nu. För att utjämna tillfälliga variationer används ett genomsnitt av åren 1997-1999 och genomsnitt 2011-2013.
De så kallade utsatta områdena i Sverige har tidigare varit föremål för flera olika statliga satsningar. Sedan 2012 inskränks det till att regeringen satsar på utvärdering, kunskapsinhämtning, kunskapsutbyte och kunskapsspridning.
Kommunerna fick ansöka om detta kunskapsstöd. Följande stadsdelar omfattas nu av ”urbant utvecklingsarbete”:
Araby, Växjö
Bergsjön, Göteborg
Centrum och Öster, Landskrona
Gamlegården, Kristianstad
Gårdsten, Göteborg
Herrgården, Malmö
Hjällbo, Göteborg
Hovsjö, Södertälje
Hässleholmen, Borås
N:a Biskopsgården, Göteborg
Rinkeby, Stockholm
Ronna, Södertälje
Södra Sofielund, Malmö
Tensta, Stockholm
Gemensamt för dem är att de har minst 4 000 invånare och en förvärvsfrekvens lägre än 52 procent, långvarigt försörjningsstöd högre än 4,8 procent och gymnasiebehörighet lägre än 70 procent.
