Gotlandshem krävde 17,53 procent i hyreshöjning – fick 5,6 procent
För några år sedan togs en ny modell fram för hur hyrorna ska förhandlas. Tanken var att hyresförhandlingarna mellan Hyresgästföreningen och hyresvärdarna skulle gå smidigare.
Men det har väl gått så där. Hyresförhandlingarna har präglats av rekordhöga yrkanden och kraschade förhandlingar.
Ett tydligt exempel är Gotlandshem som krävde en rekordhög höjning för sina hyresgäster. Men bolaget och Hyresgästföreningen hann bara träffas några gånger innan det stod klart att parterna stod långt ifrån varandra.
Det blev i stället Hyresmarknadskommittén, som består av representanter från både Hyresgästföreningen och Sveriges Allmännytta, som skulle avgöra frågan.
När inte heller parterna kom överens fick HMK:s oberoende ordförande avgöra frågan, vilken nyligen beslutade att Gotlandshem får höja hyran med 5,6 procent från första januari 2024.
Tungt att bära för hyresgästerna
Susanne Davidsson, förhandlingsledare på Hyresgästföreningen, menar att höjningen blir tung att bära för hyresgästerna. Hem & Hyra har också skrivit om hyresgästen Barbro som protesterade mot bolagets hyreshöjningar.
– Men HMK:s beslut är bra i förhållande till de 17,53 procent som bolaget krävde från början. Man kan säga att HMK tog det ansvar som inte Gotlandshem tog i förhandlingarna, säger hon.
Hyreshöjningen blir retroaktiv från första januari men parterna har kommit överens om att den retroaktiva delen kan delas upp på fyra månader.
– Vi ville ha det och det köpte de, säger hon.
”Vem ska betala”
Joakim Martell, vd Gotlandshem, förstår att höjningen slår hårt mot hyresgästerna. Men han ställer sig också frågan vem som ska betala när bolagets kostnader inte täcks av hyresintäkterna.
– Våra kostnadsökningar täcks inte på långa vägar av den här hyreshöjningen.
Han är rejält besviken över HMK:s beslut att tillåta en höjning med 5,6 procent – han själv trodde på 8-9 procent.
– Det jag är mest missnöjd med är att vi har kommit överens om att använda en trepartsmodell för att förhandla hyrorna men att ingen använder den. Hade den använts hade man kommit fram till minst 8-9 procent, det är min bedömning, säger han.
Ändå kom HMK:s oberoende ordförande fram till 5,6 procent?
– Jag vet inte hur man kommer fram till det. Det går inte att komma fram till med en logisk beräkning, hävdar han.
Men enligt Susanne Davidsson kom parterna inte överens om hur trepartsöverenskommelsen ska tolkas och användas i förhandlingen.
– Enligt vårt sätt att se på det har vi använt trepartsöverenskommelsen, men vi tyckte inte som Gotlandshem tyckte, säger hon.
Hur hanterar ni att ni fick mindre än ni krävde?
– Vi rationaliserar hela tiden, det betyder inte att vi säger upp människor, utan bland annat om energieffektiviseringar som minskar kostnaderna. Det kan vara installation av solceller och tilläggsisoleringar. Men vi kommer att behöva sälja fastigheter oaktat vilka hyreshöjningar vi får. Det här gör att vi kan behöva sälja lite tidigare eftersom vi behöver göra investeringar i bland annat energieffektiviseringar.
Han är dock nöjd med att bolaget och Hyresgästföreningen lokalt ganska snabbt kom överens om att de inte var överens – på så sätt kunde det gå till HMK och hyresgästerna slipper få så stora retroaktiva höjningar.
– Sedan har den lokala Hyresgästföreningen varit snabba efter beslutet kom från HMK så vi kommit överens om hur hyrorna ska fördelas.
Hem & Hyra har bett HMK att svara på några frågor, men de svarar i ett mejl att de inte kommenterar ärenden.
”HMK lämnar aldrig ut information om ärendeprocessen eller om enskilda ärenden som de lokala parterna inte redan har offentliggjort.”
