Minst var femte norrlänning hade för höga radonvärden
Det är lätt att hitta fakta om radons inverkan på hälsan, men förvånansvärt svårt att få tag i siffror över mätningsresultat runtom i landet. De senaste länssiffrorna (ovan) är från 1999.
Varken Naturvårdsverket, SGU, Boverket, länsstyrelserna, Folkhälsomyndigheten eller Strålsäkerhetsmyndigheten har mer uppdaterade uppgifter än så. Det ger en signal om hur lite uppmärksamhet ämnet får idag.
– Sedan ett par decennier tillbaka är det kommunerna som ska samla in den informationen, säger Cecilia Jelinek på SGU, Sveriges geologiska undersökning.
Och kanske är det svaret på frågan.
Men nationella folkhälsoenkäter görs regelbundet. I mars 2015 skickades 87 000 enkäter ut i landet, 3 000 i södra Norrland, för att kartlägga miljöns effekter på hälsan. Delar av resultatet presenteras senare i vår.
Enligt den förra rapporten (2013) har runt 325 000 bostäder i landet förhöjt radon, cirka 17 000 barn i Norrland är exponerade för högt radon i hemmet och 37 procent respektive 41 procent av familjehushållen i Jämtland och Västernorrland inte mätts för radon.
Skrämmande fakta. Som stämmer även idag, menar en av författarna.
– Ja, trots att det gått några år nu så tror jag ärligt talat att det inte skett några större förändringar, säger Karl Forsell, läkare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
I så fall är det hög tid att ändra på det. Till år 2020 har nämligen regeringen bestämt att inga radonvärden i bostäder ska vara över gränsen.
