Ny skräplag hindrar inte lortgrisarna

För två år sedan skrev Hem & Hyra om en ny skräplag, som ger polisen möjlighet att skriva ut böter för nedskräpning på plats. Lagändringen skulle underlätta för boende och fastighetsägare som sett skräpbergen runt bostadsområdet växa sig större och större.

Idén var att göra polisen mer uppmärksam på brottet och avskräcka lortgrisarna från att sprida avfall runt sig.

Läs ocksåFiskmåsar flockades i hundratal – så gick det för mannen som kastade ut sopor på gatan

Kort sagt kan man säga att lagändringen inte fått önskat genomslag.

Fram till sent i våras hade blott 629 böter skrivits ut i landets samtliga län, visar statistik från Rikspolisstyrelsen som Hem & Hyra tagit del av.

Hos stiftelsen Håll Sverige rent – en av krafterna bakom lagstiftningen – har man inte kunnat se någon minskning av sopmängderna på allmän plats sedan boten för nedskräpning infördes.

Läs ocksåNya lagar 2022: Hyresvärdar kan tvingas sköta om sina hus, rökare kan få böta för fimpar

– Vi är glada att lagen finns, men den måste tillämpas mycket kraftigare för att ge någon effekt. Det är alldeles för få som får böter i förhållande till mängden skräp där ute, säger vd Anna Linusson.

Hon frågar sig om polisen överhuvudtaget reflekterar över skräpnissar när de är ute och patrullerar.

– Man hade ju själv kunnat skriva ut 629 böter på en enda vecka. Det är underligt att polismyndigheten inte tar det här på större ansvar – särskilt som forskning visar att nedskräpning leder till andra brott i området.

Läs ocksåBo anklagades för sabotage – för att locka dit Uppdrag granskning

Lars Byström, informationsansvarig vid Stockholmspolisen, medger att den skrala fångsten skräpsyndare till stor del beror på prioriteringar.

– Kunskapen om skräplagen finns i kåren, vi tycker dock att det är mer angeläget att stoppa grövre brott. Visst kan det se fruktansvärt illa ut med soporna – men det som verkligen saknas är det personliga ansvaret.

Paradoxalt nog är det typiska fallet av nedskräpning också många gånger svårutrett. Lagöverträdelsen sker ofta på en plats med mycket folk, och när sällskapen skingrats kan det bli ett hästjobb att binda don till person.

För det är väldigt sällan någon har mage att slänga skräp på gatan i polisens närvaro, fortsätter Lars Byström. Och skulle något sådant ändå ske finns ändå en chans att förbrytaren går fri.

– Poliser har möjlighet med visst överseende vid mindre bötesbrott. Det här är ett typiskt brott där många tycker att det känns mer lämpligt att säga till på skarpen än att ge böter.

En sista omständighet som kan ha betydelse för det låga antalet fällda miljöbovar är att tiden då dessa är som mest aktiva – sommaren – sammanfaller med polisens semesterperiod.

– Samtidigt sker många arrangemang och statsbesök. Då prioriterar vi hellre att ha så hög utryckningsberedskap som möjligt för brott med fara för liv och hälsa, säger Lars Byström.

I ett led att sätta press på lortgrisarna föreslår Håll Sverige rent att särskilda skräpvakter införs. I vilken utsträckning skulle vara upp till landets kommuner, vilka i huvudsak ansvarar för renhållningen.

Lars Byström applåderar förslaget.

– Naturligtvis är det alltid bra om det finns andra i samhället som vill hjälpa till. Jag utgår från polisen som helhet skulle vara öppna för den här typen av samarbete.