Ökat tryck med allt fler skadade barn
Varje dygn kommer omkring 100 ensamkommande flyktingbarn till Malmö och totalt bor det just nu över 1000 barn i olika lokaler som kommunen ställt i ordning. Kommunens 16 nya boenden har öppnat på bara tre månader. Det är här som barnen får tak över huvudet i väntan på att bli registrerade och att placeras i en annan kommun.
– Barnen stannar längre och längre hos oss nu när Migrationsverket inte hinner med. Jag hoppas verkligen att situationen förvärras, säger Vladana Andersson.
Vladana Andersson är enhetschef för åtta av Malmös totalt 16 nyöppnade transitboenden och utstrålar ett kontrollerat lugn, trots att trycket på hela organisationen är högre än någonsin.
På boendet Ronja, som öppnade för tre veckor sedan i det som tidigare var Malmös rättspsykiatriska klinik på Kirseberg i Malmö, bor det idag 50 barn. Det i genomsnitt fjorton dagar innan Migrationsverket registrerar dem. I vanliga fall ligger den siffran på några få dagar.
– Tanken är att de ska vara här några dagar för att sova ut, äta upp sig och få lite nya rena kläder efter en svår flykt från krig och elände. Men de blir oroliga av att de får vänta så länge för att komma vidare i sin process, säger Vladana Andersson.
I slutet av sommaren kritiserade kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) regeringen för hur den hanterar den kraftigt ökande strömmen av flyktingbarn. Redan då var läget kritiskt i Malmö, och sedan dess har antalet flyktingbarn som kommer till Malmö per dag mer än fördubblats. I veckan höjde Malmö sin krisberedskap för att kunna hantera situationen framöver, och Migrationsverket klarar inte på långa vägar av att registrera barnen i den takt de anländer.
– Jag är trots allt stolt över att bo och jobba i Malmö där vi faktiskt har en flexibel organisation. Vi har en ansträngd situation men jag menar att vi just nu löser situationen och gör vårt bästa, säger Vladana Andersson.
Även om trycket på Malmö som ankomstkommun är högt, är det bara ett fåtal barn som stannar kvar i kommunen, påpekar hon.
– Det är bara ett par personer i veckan som stannar och söker asyl i Malmö, de allra flesta blir placerade i andra kommuner. Och det är inte så att Malmö behöver rusta upp för att ta hand om de här människorna för resten av deras liv. De flesta barnen går ut i ett vuxenliv och blir självförsörjande inom några år, säger Vladana Andersson.
Sedan i juni har ungefär 5 000 barn kommit till Malmö utan sina föräldrar, främst från Syrien, Afghanistan och Eritrea. Det är inte ovanligt att barnen är mellan nio och elva år gamla men de flesta är mellan 14 och 15 år. Runt 20 procent är tjejer, och många av barnen som flytt är skadade när de kommer fram.
– Det handlar om både krigsskador och skador de fått under flykten hit, säger sektionschefen Dardane Zarky.
De ser stor skillnad på de barn som kommer idag jämfört med före sommaren, inte minst från krigets Syrien.
– De barn som kommer idag är mycket värre skadade än tidigare. Många har granatsplitter i ryggen och magen, de har öppna sår och variga bölder, många har amputerat kroppsdelar, säger Vladana Andersson.
På boendena hör mardrömmar och sömnproblem till vardagen. Det händer att barn kollapsar i panikattacker och får akutvård av barnpsykiatrin. En tröstande hand och vanlig medmänsklighet kan räcka långt, men barnen bär ofta med sig svåra minnen, säger Vladana Andersson.
– Många av barnen har med sig färska trauman från flykten. Vissa har själva filmat med sina mobilkameror och kan visa döda människor som flyter i Medelhavet.
Det är tyst och lugnt i korridorerna. Några av barnen är på sina rum och sover på madrasser som ligger direkt på golvet. Solen silar in genom fönstren, och på den stora gräsplanen framför huset spelar några tonårskillar fotboll.
– Vi har förmågan att hitta lösningar även om det är tufft nu. Vi har fantastisk personal och ett engagemang och vilja att göra rätt, säger Vladana Andersson.
