HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Ännu få konkreta exempel på feministisk stadsplanering

Stockholm För ungefär ett år sedan beslutade Stockholms kommun att de kommunala bostadsbolagen ska arbeta med feministisk stadsplanering. Ännu syns få konkreta resultat.
Foto: Susanna Elfors
Flera bagarmossenbor har varit engagerade i odlingen i recyklade badkar på den gamla boulebanan i centrum.

Stadshusets politiker har bestämt att feministisk stadsplanering ska skrivas in i de kommunala bostadsbolagens ägardirektiv. Förhoppningen är att det ska leda till åtgärder som gör att både kvinnor och män och kvinnor i framtiden ska känna sig trygga när de rör sig på gator och torg. Så är det inte alltid i dag. Många platser i Stockholmsområdet som domineras av män undviks av kvinnor, inte minst kvällstid.

Karin Stener, kommunikationschef vid Stockholmshem, säger att feministisk stadsplanering visserligen är ett relativt nytt begrepp.

Läs ocksåVill omvandla Uddevalla på kanadensiskt vis

– Men den liknar den inkluderande stadsplanering som vi arbetat med över en längre tid. Det handlar om att arbeta för att våra hyresgäster och andra invånare ska känna sig bekväma och trygga med att vistas i, och till och med kunna påverka, det offentliga rummet. Vi arbetar också med att förverkliga boendeinitiativ och skapa samarbeten som påverkar stadsdelars livsmiljöer positivt.

– I till exempel stadsdelsutvecklingsprojektet Bagarmossen Smartup har vi under de senaste åren bland annat arbetat med att låta boende få sätta avtryck i offentliga miljön genom odling på torget och muralmålning. Vi stöttar också andra verksamheter som möjliggör nya mötesplatser, exempelvis Cykelköket som lockar med mekarkvälla.

På frågan hur Svenska Bostäder arbetar med ”feministisk stadsplanering” lyfter bolagets kommunikationschef Ann Kuylenstierna Arnström fram Husby som ett exempel.

Läs ocksåKvinnliga företagare nobbar Husby

– Under dialog med Husbyborna framkom det att Husby centrum var en av de platser som upplevdes som otryggast. Det var framförallt kvinnor som upplevde centrumet som otryggt, särskild vid t-baneuppgången och torget. Många valde att gå omvägar kring centrum. De kände sig inte bekväma.

– Vi har valt att planera upprustningen av Husby centrum utifrån ett jämställdhets- och feministiskt perspektiv. Vi måste få in fler kvinnor i det offentliga rummet. Både kvinnor och män ska känna sig välkomna.

Ann Kuylenstierna Arnström berättar att bolaget bland annat genomfört ett stickprojekt i Husby centrum.

Läs ocksåSnart inflytt i kvarteret HajenUlla och Kristina Uddh på Mölndals stadsbibliotek.

– Syftet var att få fler kvinnor att ta plats i det offentliga rummet. Vi ville se om vi kunde förändra maktbalansen i gaturummet. En annan viktig anledning var att ha fortsatt dialog. Under stickprojektet diskuterade vi frågor som exempelvis vilka som tar plats på torgen, vilka trycks undan och hur kan vi planera för en jämlik stad för alla?

– Projektet resulterade i en varm vänskap mellan kvinnor från olika bakgrund och kulturer. Flera handlare och boende kommenterade att energin på torgen förändrades, att det kändes mycket vänligare att vara i Husby centrum. Vi har också diskuterat möjligheterna att få in fler kvinnliga näringsidkare till Husby Centrum. Det handlar även om trygghet och säkerhet i den fysiska miljön, belysning, öppna ytor, lekplatser etc.

Familjebostäders kommunikationsdirektör Erica Lawesson säger att företaget vid utveckling av områden arbetar med ett ”inkluderande perspektiv”.

– Platsen ska utvecklas utifrån till exempel ett feministiskt- och ett barnperspektiv. Just nu arbetar vi med två områden. I Fagersjö planerar för vi för bostäder och där kommer vi att bjuda in boende till en dialog om hur området på bästa sätt kan utvecklas med fler bostäder, mer service och bättre mötesplatser. Projektet startar under hösten.

– I Tensta arbetar med vi för att upprusta 14 gårdsmiljöer och där har vi lagt särskilt fokus på ett barn- och föräldraperspektiv och söker i dialogen kontakt med bland annat mammor. Hur vill de att gårdarna utvecklas för dem och deras barn?

 

 

Läs också Felstegen i Eriksberg blev en läxa Hyresgäster först in i Kungälvs nya stadsdel

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.