Etiska regler vapen mot främlingsfientligheten
Hem & Hyra har i ett flertal artiklar beskrivit problemen med rasism inom Hyresgästföreningen och konstaterat att de invandrade som väljs till föreningsstyrelser, regionstyrelse och som stämmoombud i region Mitt och region Aros-Gävle är försvinnande få.
I de största föreningarna i de sju länen finns två invandrade, i regionstyrelserna finns ingen bland de ordinarie ledamöterna och till förbundsstämman skickar de två regionerna sammanlagt tre ombud med ickesvensk bakgrund.
Men hur ska man stoppa att det pratas om ”vi och dom” i stället för om”våra grannar” eller”andra hyresgäster”? De flesta av de dryga tiotalet anställda Hem & Hyra pratat med nämner föreningens etiska regler som ett viktigt redskap och påpekar att det är viktigt att de förtroendevalda följer dem.
Är det då de anställdas uppgift att ”uppfostra” de förtroendevalda?
– Ja, de anställda har organisationens uppdrag att se till att reglerna följs, säger regionchef Bertil Mattsson i Aros-Gävle.
I de etiska reglerna talas bland annat om vikten av att anställda och förtroendevalda alltid har hyresgästernas och föreningens bästa för ögonen och att de visar respekt för mänskliga värden.
– I dag har Hyresgästföreningen nästan blivit ett företag och har kommit allt längre bort från folkrörelsetanken. En förening ska byggas på relationer och de som inte handlar i föreningens anda borde få rött kort, säger projektledare Lars Wennman.
I Dalarna har det varit hätsk stämning på många bostadsmöten. Aktiva Sverigedemokrater har kommit till antirasismmöten och menat att de har rätt att säga vad de vill eftersom de är medlemmar i föreningen. Men så enkelt är det inte, de etiska reglerna gäller och där beskrivs alla hyresgästers lika rätt och allas olikheter som resurser och möjligheter.
– Det är en klick som har rasistiska åsikter och det gäller att säga emot dem och att inte backa. Men det är jättesvårt för det lägger sig ett obehag över alla och det finns rädsla och okunskap, säger en av dem som varit med på flera möten.
Kurser i mångfaldsfrågor för förtroendevalda, kontrakt där man lovar att följa de etiska reglerna och tavlor med de etiska reglerna i varje föreningslokal är andra förslag på hur rasim och vi- och domtänktandet ska minska.
– Ett av de stora felen är att man betraktar människor som grupper och inte som individer. De iranier som bor i Sverige är ofta högutbildade, journalister till exempel, medan somalierna är analfabeter och har varit bönder eller haft en liten affär i sitt hemland. Och ändå klumpas de ihop till ”dom” medan svenskarna är ”vi” och tror att vi alltid vet bäst, säger en anställd som vill vara anonym.
