HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Forskare i ny rapport: Bygga nytt räcker inte för att stoppa trångboddhet

Malmö Den som bor trångt kan drabbas av stress. Och utemiljön i området blir extra viktig. Martin Grander och Matilda Sandberg vid Malmö universitet har detaljgranskat levnadsvillkoren i Malmös miljonprogram.
Forskarna Matilda Sandberg och Martin Grander på Malmö universitet.
Foto: Kristina Wahlgren
Forskarna Matilda Sandberg och Martin Grander på Malmö universitet.

Trångboddhet, fattigdom och utbildningsnivå går hand i hand i Malmö. Och hos kommunala MKB bor det fler med dåliga levnadsvillkor än hos privata ägare. 

Detta går att mäta. Men något som inte syns på samma sätt i myndighetsregister är upplevelsen av trångboddhet och hur det påverkar människor socialt; det skapar stress, förstör barns studiero och leder till konflikter mellan människor. Den som bor trångt tvingas bli kreativ för att klara av vardagen i sitt eget hem. Detta är några av slutsatserna i den nya forskningsrapporten Trångboddhetens sociala konsekvenser”.

Läs ocksåTrångboddheten akut – men bara fyra kommuner i Stockholm bygger tillräckligt

Arbetet drogs igång skuggan av coronapandemin och under det senaste året har forskaren Martin Grander och doktoranden Matilda Sandberg vid Malmö universitet arbetat med analys av registerdata och enkäter med boende. Samt intervjuer med trångbodda och personer som kommer i kontakt med gruppen, till exempel socialsekreterare. Två områden ligger i huvudfokus; Rosengård och Holma-Kroksbäck i Malmö.

Herrgården på Rosengård
Herrgården på Rosengård

Vad är det viktigaste ni har kommit fram till?

–  Vi tycker att studien bekräftar det vi i viss mån redan visste men framför allt haft en känsla av. Hur trångboddheten är utbredd och hur det skiljer sig mellan olika delar av staden. Hur den korrelerar med övriga levnadsvillkor: inkomst, utbildningsnivå, var i världen man är född och vilken typ av bostad man bor i. Det får vi väldigt tydligt här, säger Martin Grander när vi träffar honom på Niagara bredvid Orkanenbiblioteket på Malmö universitet.

Läs ocksåÖver 130 000 trångbodda i Stockholmsregionen – se listan kommun för kommun

–  Vi ser det här som en viktig pusselbit för att förstå utsatthetens komplexitet, det är svårt att säga att det just är trångboddheten som leder till att man inte lyckas i skolan men det är en viktig del för att förstå de här komplexa sambanden.

Vad är det mest överraskande som ni hittat?

– Något kom fram som inte har varit så uppmärksammat, vad vi vet. Man mäter ju trångboddhet enligt antal personer per rum. Men bostadens utformning i sig påverkar också upplevelsen av trångboddheten. Till exempel om man bor med öppen planlösning. Då har man ett antal rum på pappret men de kanske sitter ihop i verkligheten, säger Matilda Sandberg, som deltar i intervjun via ett videosamtal.

Läs ocksåNu kartläggs bostadsbristen – så många hushåll är trångboddaTrångboddhet i Malmö analyseras i ny forskningsrapport

Förbud mot att låsa badrumsdörren

Under arbetet har Malmöbor berättat om kreativa lösningar som används för att motverka effekterna av att bo trångt:

  • Man tvingas möblera om och flytta runt sina prylar. 
  • Vissa sover i vardagsrummet. 
  • Andra skapar scheman för att komma överens om rummen.
  • Ett vanligt exempel som dyker upp är förbud mot att låsa badrumsdörren, “eftersom det inte fungerar att en person ensam ockuperar rummet”.

Rapporten lyfter även bostadsområdet i sig och livet utanför själva lägenheten.

– Om bostaden är för liten så blir utemiljöer och andra mötesplatser oerhört viktiga som kompensatoriska utrymmen. Det kan vara fritidsgårdar, bibliotek eller allmänna utemiljöer. De är viktiga inte minst för barn och unga som inte känner att de kan eller får vara hemma, säger Martin Grander.

Forskarna Matilda Sandberg och Martin Grander.
Matilda Sandberg och Martin Grander, forskare på Malmö universitet.

I Malmö finns just nu en trend med förtätning: planer på nya hus som ska byggas i existerande bostadsområden och ofta på just grönytor. På Almgården och Bellevuegården har de boende protesterat motplanerna. Vad tänker forskarna?

– Det finns viktiga grönytor som planerades för att vara det. Den här typer av studier visar att om man ska förtäta så måste man tänka på vilka funktioner man bygger in i de nya miljöerna. Om man förtätar och bygger bort en funktion som tidigare var viktig för de boende så måste man se till att det kompenseras på något sätt. Ett nytt grönområde eller ny inomhusmiljö. Man måste göra en konsekvensanalys, säger Martin Grander.

– Förutom en trångboddhet i själva lägenheterna finns det en risk för att det också uppstår en slags trångboddhet i området. Det uttrycker ett par av de som vi pratat med. Att allmänna ytor blir mer använda, säger Matilda Sandberg.

Bygga nytt räcker inte

Att bygga nya och större hyresrätter räcker heller inte för att stoppa trångboddheten i Malmö, slår rapporten fast. De som bor trångt idag kommer ändå inte ha råd att betala hyran där. Kommunerna kan inte lösa problemet med trångboddhet på egen hand, det måste upp på en nationell nivå.

Begreppet trångboddhet i sig bygger på olika boendenormer (Se faktaruta). Kommunala MKB i Malmö, som har delfinansierat den nya rapporten, sänkte nyligen sina krav för hur många personer som får bo i vissa lägenhetstyper. Rapportförfattarna beskriver detta som att “en trångboddhetsnorm från 1940-talet har väckts till liv, alltså en standard som övergavs med de breda reformerna inom social- och bostadspolitik på 1960- och 1970-talen”. 

– Det vi har pratat om är att det inte nödvändigtvis är problematiskt att man i en period bor två personer i en etta till exempel. Det behöver inte vara det. Samtidigt att sänka boendestandarden eller kvaliteten på ett sätt som förmodligen slår mest mot vissa grupper, frågan är om det är rätt sätt?, säger Matilda Sandberg.

Martin Grander:

– Det här är en norm som vi har övergett en gång för att vi tyckte att vi skulle ha större bostadsyta per person. Nu går vi tillbaka till den. Jag tror att man kan resonera åt båda hållen här. Visst, det finns en idé om att man har en omfattande bostadsbrist och behöver komma åt den. Då kanske det inte är orimligt att man bor två personer i en etta. Men å andra sidan…

Det finns både en negativ och positiv sida med att sänka kraven?

– Precis, säger Martin Grander.

Fakta: Vem är trångbodd?

Trångboddhet i Malmö analyseras i ny forskningsrapport

Det finns olika sätt att mäta trångboddhet i en lägenhet. Normerna och vem som följer har ändrats över tid.

Norm 1: Kom på 40-talet. Två personer per rum i lägenheten är tillåtet, förutom i köket och badrummet. Mer än så tolkas som trångboddhet. 

MKB i Malmö tillåter idag boende motsvarande Norm 1 i ettor och tvåor. Om ”de fysiska och sociala förutsättningarna medger detta”.

Norm 2: Kom på 60-talet. Två personer per rum är okej. Förutom i köket, vardagsrummet och badrummet. Om fler flyttar in uppstår trångboddhet. Gäller inte enpersonshushåll. 

Används av Statistiska centralbyrån (SCB) och tidigare av Boverket. MKB i Malmö tillåter boende motsvarande Norm 2 i treor och större lägenheter.

Norm 3: Kom på 80-talet. En person per rum är max för att undvika trångboddhet; kök, vardagsrum och badrum räknas inte. Vuxna partners kan dela rum utan att räknas in. Används av SCB och Boverket.

Läs också Politikernas krav: Träng ihop fler i samma lägenhet Trångboddheten ökar – störst i Stockholm där corona slår hårt

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.