Stenen skapar värme i Slite
Den är verkligen inte svår att missa. Cementfabriken i Slite på norra Gotland tornar upp sig som gråa skyskrapor mot himlen. Anläggningen har två stora kalkbrott i utkanten och en fabrik mitt i samhället och kan producera 7 000 ton cement varje dag. Till ytan större än hela tätorten. I snart hundra år har Slite och cementtillverkning varit nära förknippade med varandra, en relation som inte är okomplicerad.
– Många tycker att fabriken är ful och att den stör, men jag tycker den är bra, säger Barbro Sjöholm, som bor i en hyreslägenhet på Stationsgatan.
När hon sålde sitt hus vid havet i Gothem för ett par år sedan var det till Slite hon ville flytta. Ett val hon inte har ångrat.
– Jag trivs bra här, det finns ett litet centrum med affärer och service. Jag har inte märkt av buller eller så från fabriken. Att det ger folk arbetstillfällen är det viktiga, säger hon.
Omkring 240 personer arbetar på Cementas anläggning i Slite som är en av öns största arbetsgivare. Men som bonus ser man även till att ge värme till de boende på orten. Ulf Gardell visar oss runt och förklarar hur det går till.
Han har jobbat här sedan 1979 och tycks kunna varenda vrå innan och utantill. Uppe på cyklontornets tak, nästan hundra meter över marken, kan man se hela anläggningen. Ibland även till Gotska sandön vid klart väder.
– Det är ganska enkelt egentligen, vi spränger kalksten, krossar, maler stenen till råmjöl, förvärmer och bränner stenen till klinker och maler igen till cement, säger han.
Det som låter enkelt visar sig ändå vara ganska komplicerat. Ulf visar stenens väg genom olika processer. Ett virr-varr av trappor och gångar tar oss fram till en av cementugnarna, ett 80 meter långt stålrör som klätts med eldfast tegel. Här hettas stenmjölet upp till 1 400 grader för att sedan snabbt kylas ned till 60 grader, förklarar han.
– Spillvärmen från ugnen kör vi till en värmeväxlare som sedan används för fjärrvärmeproduktionen.
I princip hela samhället, hyreshus, villor och industrier, värms upp med hjälp av överskottsenergin från cementugnen. Kapacitet finns för att leverera ännu mer värme och på 90-talet fanns planer på att dra en fjärrvärmeledning till Visby.
– Den här lösningen är en win-win situation för både miljön och samhället. Enda nackdelen för oss är när det är produktionsstopp, då måste vi elda med olja, säger Lars Karlsson, enhetschef på Gotlands energi.
Slitefabriken ligger på topplistan över de industrier som släpper ut mest koldioxid i landet. Enligt Ulf Gardell har man dock fått ned utsläppen och minskat användningen av fossila bränslen. Cementugnarna eldas bland annat med gummi, plast och sopor.
– Det är alldeles utmärkt att göra sig av med sopor på det här viset. Mycket av soten som bildas binds upp i cementen, säger han.
Cement är ett bindemedel i pulverform. Det tillverkas genom att kalksten mals och bränns tillsammans med sand eller lera.
Slitefabriken byggdes 1917–1919 och kan producera 2,5 miljoner ton cement per år och är en av de största producenterna i norra Europa.
Genom att utnyttja överskottsvärmen från en av de två cementugnarna genererar Slitefabriken 20 500 MWh el och 15 600 MWh i fjärrvärme.
Källa: Cementa
