HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Låga hyror och korta köer – har Wien knäckt bostadskoden?

Nyheter Martina Morawitz bor i en stor vindslägenhet mitt i Wien. Österrikes huvudstad är känd för att man snabbt kan få en bra hyresrätt med låg hyra. Hem & Hyra åkte dit för att se om det stämmer.
Foto: David Visnjic
I Wien kan en halvtidsanställd socialarbetare ha råd med en trea mitt i de fina kvarteren. "Det är en bra social blandning i hela staden", tycker Martina Morawitz.

Wien är ståtliga palats, finkultur och skuggiga alléer med livliga caféer.

Wien är också kolossala hyreskomplex, puttriga ­radhusområden och nybyggda förorter, som vi ska se. Och en bostadsmodell som är världsberömd i bostadskretsar för att hyresrätten dominerar, hyrorna är låga och det är ovanligt lätt att få en lägenhet.

Läs ocksåWien-modellen ett slagträ i svensk bostadsdebatt

Vi börjar rundturen mitt i den klassiska delen, bland gamla vita ­våningshus, strösslade med krusiduller, i ­Josefstadt i hjärtat av Wien. Där bor Martina Morawitz. Hon är 53 år, jobbar halvtid som socialarbetare och tjänar bara 14 000 kronor i månaden efter skatt. Ändå kan hon bo centralt, i en vindsvåning på 72 kvadrat med utsikt över hustak, kyrkspiror och trädkronor. Hyran ligger på 4 500 kronor.

Martina Morawitz och hennes dåvarande pojkvän fick en trea i centrala Wien för att han var under 30. Unga har förtur till billiga bostäder i Wien.

– Det är verkligen fantastiskt för mig. Eftersom jag jobbar halvtid är jag ledig mycket och kan träffa kompisar och gå på caféer och ­njuta av all kultur här omkring. Hade hyran varit högre så hade det inte gått ihop.

Huset ägs av stadens bostadsbolag Wiener Wohnen, och för att få en lägenhet genom dem får man inte tjäna för mycket. Å andra sidan är inkomsttaket så högt satt att de flesta kan kvala in. Medan andra länder reserverar sina socialbostäder för de allra fattigaste, hyr var fjärde invånare här av Wiener Wohnen.

Läs ocksåDelad stad: Svårt bygga ihop ett splittrat Storgöteborg

Därför kan inte bara Tina, utan även ­fattiga pensionärer, barnrika familjer från andra ­länder och vanlig medelklass bo bland de fina ­familjerna i Josefstadt. Det bidrar också till att Tina trivs så bra.

– Det är en bra social blandning i hela ­staden, tycker hon.

Mitt i klassiska kvarter ligger Martina Morawitz hus. Hon har mycket kontakt med grannarna, som Sariye och Murat Simsek och deras tre barn.

Den meningen upprepas av nästan ­varje ­Wienare vi möter. Och även om här finns segregation, kan ingen peka ut något särskilt utsatt problemområde.

Allt började för 100 år sedan. Österrike-­Ungern hade förlorat första världskriget och i Wien fanns en extrem bostadsnöd. Tiotusentals människor hyrde madrassplats per timme.

När socialdemokraterna vann valet 1919 var bostadspolitiken prioriterad. All lyxkonsumtion beskattades hårt och pengarna gick till att bygga moderna bostäder.

När Karl Marx-hof byggdes på 1920 talet var det revolutionerande, med tvättstugor, barnhem och 1 300 moderna lägenheter för fattiga invånare.

Anna-Maria Franks pappa hörde till de fattiga tegelarbetarfamiljer som på så sätt kunde flytta från sina eländiga arbetarbostäder till Karl Marx-hof.

– De var sju barn i familjen som bodde i en etta. När de flyttade hit fick de en modern lägenhet på 80 kvadratmeter, med rinnande vatten. Han tyckte det var som att komma till paradiset, säger Anna-Maria.

Karl Marx-hof ligger i exklusiva Döbling i den norra utkanten av Wien. Utifrån ser det ut som en imposant röd borg, mer än en kilometer lång, men innanför de höga valven öppnar sig gröna gårdar. På en parkbänk under kastanjeträd sitter en äldre man i hatt och läser tidningen. Barn från gårdens förskola har ­intagit en lekplats och några fastighetsskötare från Wiener Wohnen tar kaffepaus i solen.

Anna-Maria Franks pappa flyttade från slumkvarteren mitt emot till det moderna Karl Marx-hof. Själv fick hon förtur till lägenhet där när hon var gravid och trångbodd.

Anna-Maria är en av dem. Hon växte själv upp i Karl Marx-hof och berättar om en barndom med massor av lekkamrater och stark ­gemenskap. Det var som en egen liten by, ­säger hon, men visst var den lite isolerad från omgivningen.

Det bekymrade henne inte då, men nu tycker hon det finns tråkiga fördomar.

– Förut var det viss prestige att bo här. Nu ­tänker folk att det bara är fattiga i de ­kommunala husen. Många som bor här är välutbildade, men folk tror bara att det är de största förlorarna.

Själv hyr hon en lägenhet på 60 kvadrat­meter för 3 300 kronor i månaden och ser sig som en vinnare.

Läs ocksåHyresgästföreningen blåser till strid mot regeringen
Det byggs hela tiden mycket i Wien tack vare kraftiga subventioner från staden. Gamla gasklockor har gjorts om till hyreshus och omges av moderna bostadshus.

De låga hyrorna gäller inte bara i Wiener ­Wohnens 220 000 lägenheter. Ytterligare 200 000 lägenheter har byggts av icke vinstdrivande kooperativ och företag med hjälp av byggsubventioner. I gengäld måste de hålla hyrorna nere, investera vinsten i fler bostäder – och lämna en tredjedel av lägenheterna till stadens bostadskö.

Resten av lägenheterna kan kräva en insats på några hundra tusen kronor. En möjlighet för den som kan ta lån, men inget för exempelvis arbetslösa eller skuldsatta alltså.

På andra sidan staden, i den moderna stadsdelen Kabelwerk, fick Martin Denk och hans fru betala 440 000 i insats för sin fyrarummare. Pengarna får de tillbaka om de flyttar därifrån.

Området Kabelwerk är byggt med subventioner från staden. Hyrorna är låga, men de flesta har betalat en insats, som de får tillbaka om de flyttar. Det går också att köpa ut sin lägenhet efter tio år. ”Men varför skulle vi göra det? Vi har den för att bo i, inte göra vinst på den”, säger socialarbetaren Martin Denk.

Martin trivs i området, där många barn­familjer flyttade in samtidigt och det finns ­affärer, förskolor och skolor, takpooler, grönområden och en teater. Han tycker det är bra att en del av lägenheterna går via stadens bostadskö till dem som inte kan betala insats. Men han ser också att det inte räcker till.

– Jag jobbar med hemlösa och vår organisation har 1 200 platser på härbärgen. Det finns många tusen hemlösa i Wien.

Även om 60 procent av Wienborna bor i subventionerade lägenheter kan vissa grupper inte komma åt dem. Exempelvis är det ett krav att man har varit folkbokförd i staden i två år. Inflyttare måste de första åren klara sig på den privata hyresmarknaden, där hyrorna ofta är betydligt högre och kontrakten tidsbegränsade.

Fattiga studenter och invandrare kunde förr hitta omoderna och billiga privatlägenheter i de gamla arbetarkvarteren runt innerstaden, men de håller på att renoveras och förvandlas till hippa områden. I stället växer en svart marknad, där hyresvärdar tar bra betalt för madrassplatser i överbelamrade lägenheter – lite som för 100 år sedan.

Wiener Wohnens kommunikationschef Christian Schantl är stolt, men medger att det finns vissa problem. Till exempel kan man bara tacka nej en gång till ett bostadserbjudande, efter andra gången åker man ur kön. De reglerna ska ändras i vår.

Christian Schantl är kommunikationschef på Wiener Wohnen. Han försvarar det faktum att deras lägenheter är till för dem som redan bor i staden.

– Det skulle vara svårt att förklara för gamla Wien-familjer att de skulle stå tillbaka för folk utifrån, när det är de som har betalat.

Byggstöd, renoveringsstöd och bostadsbidrag ­kostar skattebetalarna cirka fem miljarder kronor per år. Men enligt Christian Schantl finns inget missnöje med det.

– Vi ser till att det byggs mycket och det skapar också arbetstillfällen och nya skatteinkomster. Och Wienborna fortsätter att rösta fram Socialdemokraterna, som inte har några planer på att ändra modellen.

Wolfgang Vogl bor i Per Albin Hansson-området som byggdes upp med hjälp av svenskt bistånd efter andra världskriget. Han får vänta i flera år på bostad när många under 30 får förtur.

Framåt kvällen kommer Wolfgang Vogl hem från sitt jobb på en kemisk fabrik. Han bor i Per Albin Hansson-området där alla gatunamn har svensk anknytning. Radhusområdet byggdes med hjälp av svenskt bistånd efter andra världskriget.

Wolfgang är inte alls nöjd. Efter en skilsmässa tvingades han flytta hem till sitt gamla pojkrum här hos föräldrarna. Trots fyra år på kölistan har han inte kunnat få någon egen bostad, för många andra har förtur.

– De säger att jag är för gammal. Man ska vara under 30 år och trångbodd för att få lägenhet.

Det hjälper inte att området är trevligt och hyran låg. När man är 37 och har två egna barn är det inte roligt att behöva bo hos sina föräldrar, tycker Wolfgang.

Am Schopfwerk är en betongförort med ung befolkning och en stor andel födda utomlands. Segregation finns, men varken staden eller polisen känns vid att något område är särskilt utsatt eller problemfyllt.

Nej, alla kan inte snabbt få en bra och billig lägenhet i Wien. Men kanske fungerar det ändå ovanligt bra för ovanligt ­många även om de inte har gott om pengar. Martina, socialarbetaren i Josef­stadt, säger:

– Det finns drogförsäljning, det finns ­fattiga och hemlösa och ­några områden med mer oriental karaktär. Men när jag reser till andra storstäder i Europa, ser hur segregerade de är och hur svårt och dyrt det är att få en bostad, då tycker jag att Wien verkligen har lyckats.

Fakta: Wien vs Stockholm, Göteborg & Malmö

Befolkningstorlek
Wien: 1,9 miljoner. Storstockholm: 2,3 miljoner. Storgöteborg: 1 miljon.  Stormalmö: 735 000.

Andel hyresrätter
Wien: 80 % (60% subventionerade). Stockholms stad: 43%. Göteborgs stad: 54%. Malmö stad: 52 %.

Personer i kommunal bostadskö
Wien: ca 50 000 (alla aktivt sökande och i behov av bostad). Stockholm: 667 000 (varav ca 93 000 aktivt sökande). Göteborg: 240 000. Malmö: 98 000 (varav cirka 19 200 aktivt sökande).

Genomsnittlig väntetid
Wien: 1,5 år. Stockholm: 10,5 år. Göteborg: 5,5 år. Malmö: 3 år och 3 månader.

Hyressättning
Wien: Reglerad hyra, höjs med index 2 ggr/år, byggkostnad avgörande.
Stockholm, Malmö, Göteborg: Hyror förhandlas varje år, byggår, standard, läge m m avgör.

Snitthyra för 70 kvm, inkl. drift
Wien: 5 800 kr. Stockholm: 7 900 kr. Göteborg: 7 000 kronor. Malmö: 7 420 kronor.

Läs också Hyresgäster riskerar klassresa – åt fel håll Även högutbildade har blivit trångbodda

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.