Utredaren: ”Höga hyror i gruppbostäder strider mot de mänskliga rättigheterna”
Personer med sjuk- eller aktivitetsersättning har haft oförändrade inkomster sedan 2003. Samtidigt har svensken i gemen höjt sin ekonomiska standard med 34 procent, enligt en rapport från Socialdepartementet 2017.
De ekonomiska klyftorna har alltså ökat kraftigt. Särskilt utsatta är personer med utvecklingsstörning, enligt samma rapport, som räknade med att förlusten kunde ligga mellan 2 300 och 4 300 kronor i månaden beroende på hyresnivå.
En förklaring är att många gruppbostäder är nybyggda – och att hyresvärdarna har rätt att ta ut extra för tillgången till gemensamhetslokaler och personal.
– Den här gruppen lever i en ekonomisk utsatthet. Det har varit ett känt problem länge och det har bara accelererat, säger Carina Sammeli (S), kommunalråd i Luleå.
Över 11 000 kronors skillnad
När regeringen till slut tillsatte en utredning fick hon i uppdrag att föreslå lösningar så att ”den enskilde inte ska få merkostnader för sitt boende på grund av sin funktionsnedsättning”. Utredningen har bland annat kartlagt hyresnivåerna i gruppbostäder och hittat extremt stora skillnader – från 1 150 till 12 540 kronor i månaden.
En tredjedel av kommunerna har någon form av kommunalt bostadsbidrag, subvention eller maxhyra. Men utredningen har kommit fram till att det är statens ansvar att kompensera för merkostnaderna. Därför föreslår man en merkostnadsersättning på cirka 1 200 kronor i månaden till alla.
– Vi vet att det inte räcker fullt ut för alla. Man skulle också behöva höja bostadstillägget och titta på investeringsstöd till LSS-bostäder och nivån på sjuk- eller aktivitetsersättningen. Men de frågorna låg utanför utredningens uppdrag, säger Carina Sammeli.
FUB: ”Inkomsterna är problemet”
Nu ligger frågan hos regeringen. Harald Strand, tidigare förbundsordförande på FUB, riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, menar att problemet är de låga inkomsterna.
– Om man fördubblade ersättningen till 16 000 kronor så kunde man skippa bostadstillägg och annat och de skulle kunna få ett ganska normalt liv. Som det är nu är de dömda till ett liv i fattigdom.
| 1 | Kramfors | 8 386 kr | 12 | Lindesberg | 7 500 kr | |
| 2 | Gotland | 8 223 kr | 13 | Finspång | 7 500 kr | |
| 3 | Nässjö | 7 917 kr | 14 | Lomma | 7 443 kr | |
| 4 | Dals-Ed | 7 724 kr | 15 | Salem | 7 400 kr | |
| 5 | Mora | 7 647 kr | 16 | Ludvika | 7 338 kr | |
| 6 | Hofors | 7 645 kr | 17 | Vallentuna | 7 333 kr | |
| 7 | Uppsala | 7 643 kr | 18 | Hällefors | 7 325 kr | |
| 8 | Tjörn | 7 636 kr | 19 | Osby | 7 171 kr | |
| 9 | Sigtuna | 7 621 kr | 20 | Lycksele | 7 149 kr | |
| 10 | Trollhättan | 7 548 kr | 21 | Katrineholm* | 7 093 kr | |
| 11 | Härryda | 7 515 kr | 22 | Västervik | 7 074 kr |
Listan visar de kommuner som har högst hyror för gruppbostäder och som inte kompenserade för dem genom kommunalt bostadstillägg eller liknande. Allt enligt kommunernas egna svar på en enkät från utredningen Boende på (o)lika villkor, SOU 2021:14, där hälften av kommunerna har uppgett sina högsta hyresnivåer.
Allra högst hyra hade Solna stad: 12 546 kronor i månaden, men där kan den hyresgäst som har låga inkomster få ett kommunalt bostadstillägg, som sänker kostnaden.
*Uppdatering: Sedan januari 2021 har Katrineholms kommun infört ett kommunalt bostadstillägg.
