HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Del 1: Signaturen på hyreskontraktet kostade 20 000 kronor

Skåne Hälften av Malmös största bostadsbolag stöter på misstänkt handel med hyresrätter. ”Du får ingen bostad om du inte betalar”, säger Saad, vars familj köpte ett slumkontrakt.

Mögel och fuktfläckar missfärgar det vita kökstaket. När det regnar droppar vatten ned på plastgolvet som har släppt. Inomhusluften är tung att andas. Femrummaren i östra Malmö är inte bara nedgången. Den har även en dold prislapp. Att skriva på hyreskontraktet kostade 20 000 kronor.
– Du får ingen bostad om du inte betalar. Det var många som kände till det här, säger Saad.

Det har gått fyra år sedan familjen från Syrien flyttade in: Saad, hans föräldrar och syskon. Den här dagen är bara pappa Khaled och Saad hemma. Khaled har svårt att hitta rätt ord på svenska när han ska berätta. Svettdroppar bryter fram i pannan när han försöker minnas.
–  Jag lånade pengar av andra för att kunna betala för den här lägenheten, säger pappa Khaled.
–  Det är mycket svårt. Inte bara för mig, alla människor vill ha någonstans att bo och det är en lång kö. Bostadskön innebär fyra eller fem års väntan innan man får något. Det är ett mycket stort problem.

Läs ocksåDel 2. Dödssjuke "Kasse": Jag betalade svart för mitt hyreskontrakt

De senaste åren har berättelser som den här, om handel med hyreskontrakt, varit återkommande bland hyresgäster som vi har mött. Bostadsköerna är inte lika långa i Malmö som i Göteborg och i Stockholm, men befolkningen är fattigare. De som berättar är ofta nya i landet, och de svarta affärerna något som bara nämns i en bisats. Samtidigt gör svarthandeln minimala avtryck i polisens eller domstolarnas register.

Vår granskning av hyresmarknadens bakgård startar hemma hos Khaled och hans familj. Khaled sjunker ner i en fåtölj i vardagsrummet. Han är klädd i blå jeans, ljusgrön tenniströja och morgontofflor. Timvisaren har precis passerat tre på den enorma klocka som hänger på väggen ovanför tv:n. Precis som i köket syns det spår i taket efter regnvatten. Sonen Saad sitter bredvid och hjälper till att berätta om vägen till en egen bostad – om svarta betalningar som har gått rakt ner i fickan på ”förmedlare”. Det handlar om en sorts svartmäklare för hyresrätter på Malmös parallella bostadsmarknad. När familjen var på jakt efter någonstans att bo var försäljningen utbredd. Och deras enda utväg, som de såg det.

En svart lägenhetsaffär fanns det inget utrymme för i familjens ekonomi. Ett informellt nätverk av bekanta och vänner som ställde upp med lån blev räddningen.
– Man försöker här och där. Det finns folk som hjälper till och så finns det andra som utnyttjar en, säger Saad.

Läs ocksåDel 3: Lagarna hårdnar men svartmäklarna lever tryggt
Hem & Hyras granskning visar att handeln med hyresrätter pågår för fullt i Malmö. Familjen vi träffar betalade 20 000 kronor för ett slumkontrakt.

Vi söker upp familjens hyresvärd Tommy. Han bor i västra Malmö, i den mer välmående halvan av staden där inkomsterna är högre och de sociala problemen färre. Dagsljuset är på väg att försvinna när vi knackar på. Han är en liten fastighetsägare och håller en låg profil i branschen. Ett par svarta tofflor står lutade mot väggen intill ytterdörren. Han släpper motvilligt in oss.

Sorlet från en tv ligger som en ljudmatta i bakgrunden och regnet rinner sakta ner för fönstren i vardagsrummet. På soffbordet står pjäserna redo för ett parti schack men han är ensam hemma. När vi ställer frågor om slumkontraktet vill han först inte svara. Sedan berättar han, återigen motvilligt.
– Hyresgästerna betalade förmedlaren och jag hade inget med det att göra, säger han.

Flera familjer stod på kö och förmedlaren återkom gång på gång till Tommy med olika förslag. Två andra familjer hoppade av, berättar han. Till slut var det bara Khaleds familj som var beredd att betala. Enligt Tommy slutade det med en dubbel kontraktsskrivning, med en signatur på hyreskontraktet och en annan för betalningen på förmedlarens papper.

Läs också”Det kan löna sig att satsa på folk i utanförskap”

Han lämnar motsägelsefulla uppgifter om pengarna men står fast vid att han själv aldrig stoppade några i fickan utan bara ville hjälpa till. Han bekräftar summan som familjen nämnt – 20 000 kronor. När affären gjordes upp var det fortfarande lagligt att köpa ett hyreskontrakt, däremot inte att sälja eller förmedla mot betalning. Tommy är inte speciellt upprörd över hur det gick till.
– Jag vet inte vad jag ska tycka. Det finns förmedlare som säljer allt möjligt. Världen verkar inte vara helt rättvis, säger han.

Vi ställer frågan till de som borde veta vad som pågår i Malmös hyreshusområden: stadens tolv största bostadsbolag som kontrollerar tiotusentals hyresrätter. Varannan svarar att de stöter på misstänkt handel med kontrakt. Knappt hälften har gjort det under det senaste året. Både första- och andrahandskontrakt går att omvandla till pengar, enligt svaren. Bakom det som på pappret ser ut som en avslöjad andrahandsuthyrning utan tillstånd eller ett nekat byte kan det ligga svarta betalningar.

Under löfte om anonymitet får vi höra om konkreta exempel:

  • Anställda på bolag i Malmö som har erbjudits pengar för kontrakt vid lägenhetsvisningar.
  • Fastighetsägare som hittat annonser på nätet där deras hyresrätter har lagts ut till försäljning.
  • Andrahandshyresgäster som betalat förstahandshyresgäster för tillfälliga kontrakt.
  • Lägenheter där hyresgästen lämnat landet för gott och där någon annan betalar in hyran. Enligt värdarna ett tydligt tecken på att kontraktet har sålts.

    Spåren av svarthandeln tar oss till trapphus runt om i Malmö. Men det är inte alla som vill öppna och prata.

En fastighetschef berättar att bolaget har sett tecken på dolda betalningar tjugo gånger – bara det senaste året. Några andra nämner en handfull tillfällen men det är oklart om den här informationen någonsin har nått polisen. Den andra halvan av gruppen har inte märkt något alls.

De flesta av hyresvärdarna ser olovlig andrahandsuthyrning som det största problemet. Och en hyresvärd vi pratar med menar att en del köper kontrakt enbart för att tjäna pengar på att hyra ut i andra hand. Det som samtliga i enkäten pekar ut som orsak till att handel alls förekommer är bostadsbrist och att vissa personer i princip är helt utestängda från bostadsmarknaden. ”I förlängningen så kan man skylla det på bostadsbristen men samtidigt så blir det ju inte bättre när bara somliga med pengar kan gå före i kön”, skriver en chef på ett av bolagen.

Utredningar från Boverket och Justitiedepartementet pekar på samma sak. De som drabbas av den svarta marknaden är unga som ska skaffa sitt första hyreskontrakt, fattiga, skuldsatta och personer som är nya i Sverige. Men mörkertalet är stort, officiell statistik saknas och ingen vet den exakta omfattningen. Det råder ingen tvekan om att Malmö har en perfekt grogrund för svarthandel, med utbredd bostadsbrist och långa kötider. I staden finns över 2 000 hemlösa och i den regionala bostadskön Boplats Syd väntar 98 500 personer. För många återstår ohälsosamma och olovliga källarboenden, tillfälliga lösningar utan besittningsskydd eller dyra akuta dygnslösningar bekostade av kommunen.

– Det är vilda västern och människor försöker ta så bra beslut som möjligt. De flesta hyresvärdar accepterar inte etableringsersättning eller försörjningsstöd och på andrahandsmarknaden kräver många tre månaders deposition, säger bostadsrådgivaren Anna Nilsson.

Anna Nilsson (till vänster) på Malmö stads bostadsrådgivning, här med kollegan Hidaya Mohamed och chefen Helle Harbo.

Hon arbetar på Malmö stads nya bostadsrådgivning, som startade i maj 2019, och möter personer som står helt utan hyreskontrakt eller har svårt att ta sig vidare. Det är en förmiddag mitt i veckan när Anna Nilsson hjälper en mamma framför en laptop. Kvinnan är nyskild och har hamnat i en återvändsgränd. Hon har skulder hos kronofogden efter att ha tvingats stänga sin restaurang. Nu letar hon efter ett tryggt hem till sig och sin lilla dotter som sitter intill vid en egen skärm och tittar på tecknad film. Längre bak sitter en äldre kvinna och två yngre män med var sin rådgivare. Miljön och inredningen påminner om ett klassrum i en svensk skola.

En dag i veckan är det öppet hus och fritt fram för vem som helst att komma hit. Många av besökarna står långt ifrån en egen bostad. En del saknar språket, andra har låg digital kunskap och svårt att orientera sig på hyresvärdarnas webbsidor. Besökarnas berättelser om tillfälliga och dåliga boenden är många. Det handlar om kontraktslösa, dyra och olovliga lösningar och om att ibland bli lurad. Men även historier om svarta betalningar.
– Alla är helt på det klara med att man kan betala för ett kontrakt. Det kostar väl en femtio-sextio tusen kronor, säger rådgivaren Anna Nilsson.
–  Problemet är att folk är så himla desperata. Det är inte så att folk inte vill ha en fast bostad, ett förstahandskontrakt eller en säker bostad. Det handlar inte om att det saknas motivation hos människor. Det är ingen som skulle köpa kontrakt eller bo olagligt om det fanns andra alternativ.

Tillbaka till den fuktskadade slumlägenheten med den stora klockan på väggen.
– Jag vet inte exakt hur det ser ut för en svensk. Men jag tror inte det är så lätt att säga till en svensk att ”jag vill ha betalt”. Samtidigt har många svenskar redan bostad, säger Saad, sonen i familjen.

Han känner till flera andra som också har betalat sig fram. Alla med samma bakgrund som han själv. Att Saads familj kom i kontakt med förmedlaren, eller svartmäklaren, var delvis tack vare svenska staten. Det är inte så de själva uttrycker det men innebörden av vad de berättar. Runt den här tidpunkten använde sig Arbetsförmedlingen av etableringslotsar som skulle fungera som en länk mellan nyanlända och det svenska samhället. Allt lades ner 2015 efter att myndigheten hade upptäckt stora brister. Men enligt Saad fortsatte verksamheten – fast nu helt utanför myndigheternas kontroll. Han berättar att vissa lotsar tog med sig sitt kontaktnätverk av klienter och fortsatte att arbeta mot betalning. Som i fallet med familjens svartmäklare.

–  De känner folk som vill hyra ut lägenheter och eftersom de numera jobbar på egen hand så vill de ha betalt för den tjänsten, säger Saad.

Efter flera utredningar lades verksamheten med etableringslotsar ned.

Uppgifterna om lotsen är svåra att bekräfta. Saad kan bara berätta att kontakterna har skett på förnamnsbasis och utan papper. Eller så vill han inte nämna några namn. Men vad som står klart är att det var precis den här sortens affärer som gjorde att Arbetsförmedlingen lade ner lotsverksamheten. Enligt myndigheten hade det i vissa fall spårat ur i oseriösa adress- och bostadsförmedlingar, men även ren kriminalitet. Riksrevisionen som senare granskade verksamheten kom fram till samma slutsats.

Familjen i den vattenskadade lägenheten har mer att berätta. Det visar sig att de har betalat för ytterligare ett hyreskontrakt. Första gången kostade det 15 000 kronor men varade bara ett år. Även detta gick via en ”förmedlare”. Pappa Khaled tar fram sin mobiltelefon, pekar på en karta över Malmö, kniper med fingrarna på skärmen, zoomar in och nämner ett gatunummer. Lägenheten där de bodde ligger i ett slitet trapphus i en stor bostadsrättsförening i Malmöstadsdelen Rosengård.
– Den lägenheten var smutsig när vi fick den. De lovade oss två år men de kastade ut oss efter ett. De försökte få oss att flytta ut jättemånga gånger utan anledning, säger Saad.

Han tror att marknaden för svarthandel har minskat något på senare tid och ser förklaringen i att färre flyktingar kommer till Malmö. Men han tror samtidigt att det fortfarande går att köpa sig fram. Det kan handla om hyreskontrakt men också om förfalskade handlingar för inkomstuppgifter som ska lura fastighetsägare. Det senare kostar några tusenlappar. Allt handlar om att komma i kontakt med någon i ”nätverket” av före detta lotsar eller förmedlare.
– De vill ha så mycket pengar som möjligt men allt går att förhandla. Det blir ändå en hel månadslön för bara fem minuters arbete för dem. Jag har hört om folk som betalat upp till 50 000 kronor för hyreskontrakt, säger Saad.

Skulle du kunna köpa ett hyreskontrakt idag?
– Vi har varit borta från det här några år och känner ingen nu. Men det betyder inte att det inte finns personer som jobbar med det. Om man verkligen vill så tror jag det går.

Det blir tydligt att det finns många vägar för den som vill tjäna pengar på bostadsbristen i Malmö, och en gråzon mellan vad som är en betalning och rent utnyttjande. Eller bedrägeri.
– Det finns också personer som hyr ut lägenheter i andra hand och tar en deposition. Men de betalar aldrig tillbaka pengarna, säger Saad.

Så det blir som en betalning ändå?
–  Ja, precis. Det finns jättemånga sätt att ta betalt och varje person har sin egen variant.

 

Läs alla delar i vår granskning Svarthandeln inifrån

Del 1 – Signaturen på hyreskontraktet kostade 20 000 kronor

Fortsättning: Del 2 – Dödssjuke ”Kasse”: Jag betalade svart för mitt hyreskontrakt

Del 3 – Lagarna hårdnar men skånska svartmäklare lever tryggt

Del 4 – Hyresnämnden i Malmö: ta bort rätten att byta lägenhet

Fakta: Malmö och bostadsmarknaden

Malmö har 344 000 invånare och antalet ökar med omkring 5 000 personer per år. Runt en tredjedel av invånarna är födda utanför Sverige. Befolkningen är ung, hälften under 35 år. Enligt Malmö stads senaste årsredovisning fick nästan 15 000 hushåll någon form av ekonomiskt bistånd under 2018, vilket motsvarar nästan var tionde person. 2017 låg medelårsinkomsten på 267 000 kronor, att jämföra med 308 700 kronor i landet som helhet.

Hösten 2019 klassades drygt 2 000 barn och vuxna som hemlösa, enligt Malmö stads definition. Av den arbetsföra befolkningen i Malmö, i åldern 16-64 år, var samtidigt 13,7 procent arbetslösa. Rikssnittet låg på 7,1 procent.

I kommunen fanns 2018 knappt 128 000 lägenheter flerbostadshus. Av den del av malmöborna som bor i flerbostadshus bor 52 procent i hyresrätt och 48 procent i bostadsrätt. 98 500 personer står registrerade i den kommunala bostadskön, 19 260 ses som aktivt sökande.

Källa: Malmö stad, SCB

Fakta: Så har vi undersökt svarthandeln

Vi har gjort bakgrundsintervjuer med en stor mängd personer som har en god kännedom om bostadsmarknaden och dess baksidor och med ett fokus på Malmö. Vi har pratat med anställda på myndigheter, företag och bolag, universitet, inom kommunen men även med våra källor bland vanliga hyresgäster. Långt ifrån alla som vi har pratat med är citerade i våra artiklar.

Vi har besökt och granskat fastigheter, knackat dörr och pratat med boende. Vi har även granskat uppgifter och dokument från en mängd myndigheter och företag.

Några som vi har talat med har begärt källskydd. Andra har vi av säkerhetsskäl valt att anonymisera. Vi vet vilka samtliga är och har verifierat deras uppgifter via andra källor så långt det har varit möjligt.

Fakta: Har du tips?

Vet du mer om handeln med hyreskontrakt?
Kontakta oss: anders.paulsson@hemhyra.se eller kristina.wahlgren@hemhyra.se
Du har alltid rätt att vara anonym som tipsare.

Läs också Hundra Malmölägenheter granskade i jakt på adressfusk Analys: Svarthandeln med kontrakt - få vill prata och ta ansvar

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.