”Jag betedde mig som ett as mot mina grannar”
Sedan lång tid tillbaka arbetar Christer Karlsson som ordförande i föreningen Kris, Kriminellas revansch i samhället. Men under 30 år var det drogerna som styrde hans liv.
I en intervju med Hem & Hyra visar han förståelse för hyresgästers motvilja mot att ha en narkoman som granne, trots att många missbrukare gör sitt yttersta för att dölja sina drogproblem och undvika att störa.
Han menar att svenska hyresgästers rädsla för att ha en narkoman som granne kan vara befogad.
– När jag bodde i en lägenhet så … du vet, jag brydde mig inte ett jävla dugg om grannarna. Jag kunde till och med göra inbrott i deras källarförråd och sno cyklar. Jag kunde göra allt det där och ändå bo kvar och säga hej när de kom i trappan.
– Däremot finns det andra typer av narkomaner som verkligen är noga med att vara schyssta mot grannarna. Men det blir ett litet drag runtomkring, det kommer kamrater som inte har några skrupler, som bara vill ha ihop pengar till knark.
Hur ska man hjälpa en granne som missbrukar?
– Det är jättesvårt att råda till vad man ska göra. Det handlar mycket om att försöka ringa störningsjouren och dokumentera så mycket som möjligt. Egentligen vill man ju att folk ska ha någonstans att bo, självklart. Men då måste de ju sköta sig.
