HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Kammarrätten ger Lidingö rätt att säga upp nyanlända

Stockholm Lidingö stads beslut att säga upp hyreskontrakt för nyanlända bryter inte mot bosättningslagen. Det konstaterar Kammarrätten i en dom. Patrik Sandström (MP), oppositionsråd i Lidingö stad, som drivit ärendet, tycker att lagen behöver bli tydligare. Han kommer att överklaga domen.
Foto: MP
Patrik Sandström (MP), oppositionsråd i Lidingö stad.

Kommunerna i landet har tolkat bosättningslagen från 2016 på olika sätt. Lidingö stad är en av kommunerna som förra året beslöt att alla hyreskontrakt till nyanlända som anvisats till staden från och med den 1 mars 2016, sägs upp. Beslutet, som väckte stor uppmärksamhet i media och upprörda känslor för de drabbade, innebär att kontrakten sägs upp när etableringstiden på två år går ut.

Hem & Hyra har tidigare rapporterat om att Hyresgästföreningen företräder några av de familjer på Lidingö som sagts upp. I april ska ärendet avgöras i tingsrätten.

Läs ocksåVissa nyanlända blir uppsagda - andra får förstahandskontrakt

Patrik Sandström (MP), oppositionsråd i Lidingö stad, tycker att bosättningslagen är luddig och att den borde ses över så det blir tydligare vilket ansvar kommunerna har efter att de två åren gått för de nyanlända. Han är den som överklagade Lidingö stads beslut, först till Förvaltningsrätten och sedan till Kammarrätten. Han menar att Lidingö stad har kringgått bosättningslagen genom att ordna tillfälliga bostäder i stället för permanenta boenden inom kommunen.

Nu ger Kammarrätten Lidingö stad rätt och uttalar att kommunstyrelsens beslut inte är olagligt.

”Med hänsyn till hur lagen är utformad och det som anges i förarbetena anser kammarrätten att bosättningslagen inte ställer upp något hinder mot att en kommun erbjuder boenden som endast är tillfälliga till nyanlända som anvisas”, skriver kammarrätten i domen.

Läs ocksåNyanlända måste lämna tillfälliga bostäder

Kammarrätten konstaterar att det i lagtexten inte framgår vad det innebär att ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen: ”Det framgår inte heller i vilken utsträckning anvisande kommuner är skyldiga att tillhandahålla de nyanlända bostäder eller hur bosättningen ska ordnas”, skriver domstolen.

– Domen indikerar att det behövs ett förtydligande av lagen som gör att lagens intention uppfylls. Syftet med bosättningslagen är att man ska fördela nyanlända så det blir bästa möjliga fördelning i landet. När tvåårsregeln går ut får många personer flytta till andra kommuner för att hitta bostad och då faller integrationsidén bakom fördelningen, säger Patrik Sandström.

Han kommer att överklaga kammarrättens dom till Högsta förvaltningsdomstolen.

Läs också25 procent av hyresrätterna öronmärks för nyanlända

– Kammarrätten har blandat ihop begreppen permanenta och tillfälliga bostäder, som det står i bosättningslagen och avser bostadens kategori, med begreppen permanent och tillfälligt boende vilket avser kommunens ansvar. De drar därför en felaktig slutsats som jag hoppas Högsta förvaltningsdomstolen kan rätta till. Att något så basalt kan tolkas så olika visar på att bosättningslagen kan behöva förtydligas.

Läs också Så många nyanlända ska Sveriges kommuner ta emot under 2019 Grönt ljus för gårdshotell för 16,5 miljoner kronor till nyanlända

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.