Vissa nyanlända blir uppsagda – andra får förstahandskontrakt
Förutsättningarna för att få en bostad ser olika ut för nyanlända i olika kommuner. Lidingö säger upp efter två år när statsbidragen slutar utgå. I Stockholm stad får nyanlända fem år på sig att hitta en egen bostad och i Botkyrka får barnfamiljer förstahandskontrakt.
– Jag hoppas att vi kan bo kvar i lägenheten tills vi har hittat ett annat boende, så att vi får tid att lösa det här, säger Rana Barghouth, som bor på Lidingö.
Familjen fick en lägenhet med hjälp av den nya bosättningslagen som säger att kommunen måste se till att nyanlända med permanent uppehållstillstånd har någonstans att bo. Men Lidingö stad har därefter beslutat att alla nyanlända som har fått ett hyreskontrakt efter att lagen trädde i kraft, den 1 mars 2016, ska få behålla sitt kontrakt i max två år och sedan sägas upp. Därefter förväntas de själva lösa sin bostadssituation.
Hyresgästföreningen företräder nu några av de familjer som har sagts upp. I april ska ärendet avgöras i tingsrätten.
– I vårt kontrakt står ingenting om att det skulle vara tidsbegränsat, förklarar Rana Barghouth.
Hon har numera ett jobb som projektledare medan hennes man arbetar som ekonom. Men bostadssituationen gör dem oroliga.
– Vi kämpar på för att skapa ett stabilt liv för oss. Våra barn trivs jättebra i skolan och förskolan och vi har fått flera vänner i området, säger hon.
Eftersom familjen bara har stått i bostadskön i fem månader har de inga möjligheter att hitta en lägenhet den vägen.
– Med det muntliga löftet från kommunen att vi skulle få bo kvar i lägenheten fanns det ingen anledning att registrera sig hos bostadsbolagen, säger Rana Barghouth.
Carl-Johan Schiller, som representerar Kristdemokraterna som kommunalråd på Lidingö, menar att de allra flesta kommuner tolkar lagen på ungefär samma sätt som Lidingö.
– Det är en orimlig hållning att vissa ska ges förtur när det råder så stor brist för alla som söker en bostad, säger han.
Han förklarar att likabehandling av alla Lidingöbor är viktigt.
– Därför ska alla Lidingöbor, nyanlända eller bosatta här sedan länge, få samma stöd och hjälp. Alla är ansvariga för sin egen boendesituation, förklarar han.
Botkyrka kommun har valt att tolka bosättningslagen på ett annat sätt och ställer inga nyanlända på gatan efter att två år passerat. Kommunen gör inte samma koppling mellan etableringsersättningen och kommunernas ansvar för nyanländas bostadssituation.
Ensamhushållen får ett tidsbegränsat kontrakt på fem år medan barnfamiljer som anvisats till kommunen får ett kontrakt som de har möjlighet att ta över om de har betalningsförmåga, skött sig och betalat hyra.
De lägenheterna kommer aldrig till kön utan är en del av det bestånd som socialtjänsten har till sitt förfogande.
– Det gäller att hitta lösningar som är hållbara för barnfamiljerna. Vi arbetar utifrån ett barnperspektiv och barnkonventionen. Med en fast punkt är det lättare att etablera sig, fokusera på arbete och barnen får också en trygghet i sin skolgång, säger Linda Folke, flyktingsamordnare på Botkyrka kommun.
Bosättningslagen reglerar inte hur länge en kommun är ansvarig att se till att de nyanlända har någonstans att bo och det har visat sig att kommuner väljer att tolka den olika. Enligt DN har minst 15 av 26 kommuner i Stockholms län tolkat det som att kommunerna inte har ansvar för nyanländas boende efter etableringstiden.
Kommuner som Botkyrka och Järfälla tolkar lagen som att de har ett mer långtgående ansvar. I Botkyrka får barnfamiljer förstahandskontrakt i allmännyttans fastigheter. I Järfälla erbjuder kommunen de nyanlända bostad utan tidsbestämmelse.
Solna, Sundbyberg, och Lidingö tolkar det som att det bara är under den tvååriga etableringsfas, då de nyanlända får etableringsersättning från Migrationsverket, som kommunerna har ansvar för boendesituationen.
Stockholm stad tillhandahåller genomgångsbostäder med korttidskontrakt på max fem år. Alla nyanlända ställs i bostadskön, för att de senare ska kunna hitta en egen lägenhet.
