Kommunen som går mot strömmen – här startas en ny allmännytta
Borgholms kommun har, till skillnad från de flesta andra kommuner i Sverige, inget allmännyttigt bostadsbolag. Det har bidragit till att andelen hyreslägenheter i kommunen är låg. I kombination med kraftigt stigande bostadspriser gör det att ekonomiskt svagare grupper som unga och nyanlända haft svårt att etablera sig på den lokala bostadsmarknaden.
– Alla har inte rika föräldrar, och man kan undra hur många unga som valt att flytta från kommunen, på grund av bristen på hyresrätter, säger Borgholms socialdemokratiska kommunalåd Ilko Corkovic.
En konsekves av detta är att kommunen idag har landets äldsta befolkning, 35,7 procent av invånarna är över 65 år.
– Vi måste bygga för ungdomarna men även för våra äldre som kanske inte längre orkar bo kvar i sitt hus. Om de i stället erbjuds en lägenhet kan en barnfamilj flytta in i huset och vi får en sund rotation på bostadsmarknaden.
När kommunen 2019 byggde ett hyreshus i Rälla var det över 30 år sedan Borgholms kommun senast byggde lägenheter, men nu finns det långtgående planer på hyreslägenheter i flera delar av kommunen.
– Vi har just lämnat in en bygglovsansökan om ytterligare tio lägenheter i Löttorp. Sedan tittar vi även på möjligheten att bygga i Spjuterum, i centrala Borgholm och Stora rör, i den ordningen, säger Ilko Corkovic.
Med planer på allt fler hyreslägenheter i kommunens regi har den styrande majoriteten nu även bestämt att det är dags att för första gången bilda en kommunal allmännytta.
– Innan året är slut kommer vi att starta en allmännytta och jag är övertygad om att ännu fler hyresrätter kan hjälpa oss att jämna ut demografin, säger Ilko Corkovic.
Ilko Corkovic kom själv som flykting till Borgholms kommun för 28 år sedan och bodde under de första 14 månaderna med sin familj i en liten stuga på Lundegårds camping.
– Därefter bodde vi många år i en hyresrätt innan vi 2005 köpte en villa. Om det inte funnits en lägenhet för oss att hyra under de åren, då hade jag inte varit kvar i Borgholm.
Utifrån sin egen erfarenhet och den socialdemokratiska ideologin är han därmed övertygad om att det är viktigt att se bostaden som en del i en fungerande välfärd.
– Alla kan inte köpa sin egen bostad, människor befinner sig i olika fas i livet och har olika förutsättningar, därmed måste vi också ha olika upplåtelseformer att erbjuda i kommunen.
Trots denna övertygelse är han öppen med de utmaningar det innebär att bygga nya lägenheter i en liten glesbygdskommun och menar att det även behövs ett nationellt stöd.
– Regeringens politik är viktig, utan investeringsstödet hade vi inte kunnat bygga hyresrätter med rimliga hyror på landsbygden.
Även SKR:s ramavtal för nybyggen har enligt honom varit avgörande för att få fart på kommunens bostadsbyggande.
– Vi hade haft svårt att göra en sådan här stor upphandling på egen hand men nu kunde vi använda deras avtal rakt av, säger Ilko Corkovic.
Av landets 290 kommuner är det i dag bara 20 som inte har några allmännyttiga bostadsaktiebolag eller bostadsstiftelser.
