Nu utreds framtidens allmännytta
I forskningsprojekt vid Malmö högskola ska man undersöka hur de kommunala bostadsbolagen i dag och i framtiden ska förena affärsmässigheten med samhällsnytta. Med den nya hyreslagstiftningen, som trädde i kraft 2011, infördes principen om affärsmässighet. De kommunala bostadsbolagen ska skötas som vilket fastighetsbolag som helst, utan snedvridna bidrag men ska ändå verka i ett allmännyttigt syfte. Dessutom har bolagen ett samhällsansvar.
Hur går det ihop?
– Det är just det vi ska ta reda på. Allmännyttans roll har gradvis blivit alltmer otydlig och vi vill se vilken nytta de kan göra under 2000-talet, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola.
Han är en av de forskare som deltar i det fleråriga forskningsprojektet ”Allmännyttan 2.0 – Samhällsnytta i en ny tid?” finansierat med tre miljoner kronor från SABO, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag. De cirka 300 allmännyttiga eller kommunala bostadsbolag som finns i Sverige idag har historiskt spelat en stor roll för det svenska bostadsbyggandet. Men de senaste åren har den omfattande marknadsanpassningen och EU-anpassningen påverkat deras roll.
Vad fyller allmännyttan för funktion idag?
– De lyfter själva fram det sociala ansvaret. De menar att de bidrar till en trygghet som ligger utanför det traditionella fastighetsförvaltandet, säger Tapio Salonen.
Vad är det som har förändrats på bostadsmarknaden?
– Det är dels den nya hyreslagstiftningen, dels vårt samhälle. Vi lever i en allt mer konkurrens- och marknadsinriktad tid där många hushåll har det väldigt bra men där också skillnaderna ökar allt mer. Det spiller över även på bostadsmarknaden. Det är en paradoxal tid, säger Tapio Salonen.
I forskningsprojektet deltar tio forskare från olika discipliner; bland annat ekonomer, fastighetsekonomer, sociologer och statsvetare.
