Annons

Rana och familjen får bo kvar – i ett år till

Lidingö Lidingö stad är en av kommunerna i landet som säger upp hyreskontrakt för nyanlända. Men Rana Barghouth och hennes familj får bo kvar i lägenheten i ett år till, efter att deras fall tagits upp i tingsrätten.
Foto: Linda Dahlin
Rana Barghouth och familjen får bo kvar i sin bostad på Lidingö i ett år till. "Nu får vi ett stabilt år där vi hinner tänka och fokusera på hur vi ska lösa vårt boende", säger Rana.

I oktober 2017 tog Lidingö stad beslut om att alla hyreskontrakt till nyanlända som anvisats till staden från och med den 1 mars 2016, sägs upp efter att etableringstiden på två år har gått ut.

Beslutet överklagades av Miljöpartiet i Lidingö till Förvaltningsrätten och Kammarrätten. Patrik Sandström (MP) menade att beslutet stred mot bosättningslagen. I februari kom domen – kammarrätten gav Lidingö stad rätt att säga upp hyreskontrakten.

ANNONSGuide till hemförsäkringar

En av familjerna som bosatt sig på Lidingö är Rana Barghouth och Mohamad Alamin med deras tre barn. De blev uppsagda från sitt andrahandskontrakt och skulle ha flyttat från lägenheten i den 1 juni förra året.

Men de gick med hjälp av Hyresgästföreningen i Stockholm till Stockholms tingsrätt för att pröva uppsägningen. Hyresgästföreningen bad juristen Håkan Julius om ett rättsutlåtande om besittningsskyddet för makarna. Håkan Julius var tidigare hyresråd och chef för Hyresnämnden i Stockholm och innan dess chefsrådman vid Stockholms tingsrätt och rättschef i dåvarande bostadsdepartementet.

Annons

– Just i Rana och Mohamads fall kunde vi hävda att besittningsskydd gäller på grund av bestämmelsen 45§ andra stycket i hyreslagen, säger Roland Sjölin, jurist på hyresgästföreningen som företrätt paret.

Läs ocksåKammarrätten ger Lidingö rätt att säga upp nyanlända

– Där framgår det att andrahandshyresgästen får besittningsskydd om förstahandshyresgästen har hyrt lägenheten tillsammans med minst två andra lägenheter. Lidingö stad ansåg att den bestämmelsen endast gäller i vissa fall och ville pröva tillämpningen av lagen i domstol, säger han.

I stället för att driva ärendet vidare kom parterna överens om en förlikning med Lidingö stad, där Rana och hennes man accepterade att få bo kvar i ytterligare ett år i lägenheten. De fick även ta på sig att betala rättegångskostnader på 20 000 kronor.

– Vi valde att acceptera förlikningen, hade vi förlorat i rätten hade vi fått betala rättegångskostnaderna. Nu får vi ett stabilt år där vi hinner tänka och fokusera på hur vi ska lösa vårt boende. Vi behöver det, det har varit jättejobbigt att inte veta var vi ska bo, säger Rana Barghouth.

Annons
Läs ocksåGrannarnas kamp: ”Låt familjerna bo kvar”

Enligt Roland Sjölin hade rättegångskostnaden kunnat landa på 160 000 kronor om de förlorade målet.

– Nu får de bo kvar ett år till, vilket ger dem respit för att hitta en annan bostad och jag tror de var nöjda med det. Men jag hoppas att Lidingö stad låter dem stanna i kommunen. Rana och Mohamed är väldigt bra förebilder på en lyckad integration. De kom hit 2015 och nu har båda bra jobb och pratar flytande svenska och har blivit en del av vårt samhälle, säger han.

Läs också Lagen som tvingar kommuner ta emot nyanlända - så bra är den: ”Strider mot självstyre” Nästan varannan kommun har brist på särskilda bostäder Tiia vill ge nyanlända grannar i kvarteret en bra start

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.