HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Dyrare vatten driver upp hyrorna

Nyheter Höjda taxor för vatten- och avlopp driver upp hyrorna. Och än värre lär det bli. Underhållsbehov, miljökrav och klimat­förändringar kan leda till fördubblade avgifter.
Foto: Gry Ellebjerg
Dyrt men gott. Sedan 2014 har vatten och avlopp blivit 64 procent dyrare i Bromölla. Gunilla Olsson får trösta sig med att vattnet i den skånska kommunen anses vara Sveriges godaste.

Flera meter under asfalten ligger en anledning till att hyrorna höjs – år efter år. Tusentals mil med rostiga rör som måste bytas ut. De leder till reningsverk som måste byggas om, byggas ut eller ersättas med nya.

Många av de kommunala vatten- och avloppsnäten byggdes under 60- och 70-talen när bostadsbyggandet gick på högvarv. Anläggningarna är av­skrivna och därför har ­kostnaderna kunnat ­hållas nere. Men när det är dags för ­renovering och ­nyinvestering så ­stiger också taxorna – och det rejält. Hem & Hyras genomgång visar att i 33 kommuner har taxorna höjts med mer än 25 procent de ­senaste fem åren.
Allra värst är det i ­skånska Bromölla, där ­vatten- och avloppstaxan ­stigit med över 63 procent ­mellan 2014 och 2018. Det ­visar siffror som Hem & Hyra tagit fram med hjälp av Ekan-­gruppen, som varje år ­jämför taxor och ­avgifter i Nils Holgersson-rapporten.

Läs ocksåMiljarder måste investeras i vatten och avlopp

Gunilla Olsson hyr en trea med ­radhuskaraktär med egen täppa på både fram- och baksidan av ­kommunala Bromöllahem. ­Hyran är överkomliga 6 500 kronor för de 78 kvadratmeterna. Bromölla har en ­jämförelsevis låg hyresnivå. Lägst i Skåne, enligt en granskning som Hem & Hyra nyligen gjorde. ­Frågan är hur länge det kommer att vara så.

– Jag förmodar att investerings­behoven kommer att märkas på både hyrorna och kommunalskatten, säger Gunilla Olsson.

Bromölla har gjort satsningar på vatten- och avloppsnätet de senaste åren. Den stora investeringen för att säkra vatten- och avloppsförsörjningen ­ligger emellertid framför den skånska ­kommunen med knappt 13 000 invånare: Reningsverket måste byggas om för att klara miljö­kraven. Det handlar framför allt om att ­minska utsläpp av kväve, samtidigt som antalet kommuninvånare blir fler och belastningen på avloppsnätet större. ­Kostnaden beräknas landa på omkring 100 miljoner kronor. Enligt nuvarande planering ska första spadtaget tas någon gång 2021–2022.

Läs ocksåDyr VA-påkoppling ger höga hyror i Österåker

– Reningsverket klarar inte de krav som ställs. Vi måste ­bygga ut och rätta till. ­Enkelt uttryckt måste vi kunna ta hand om den skit vi ­lämnar ifrån oss, ­säger ­Anders Bröthlin, vd på ­Bromöllabolagen, som omfattar både det kommunala ­energi- och vattenbolaget samt allmän­nyttiga ­Bromöllahem.

Det har ingen betydelse för bostadsbolagets framtida hyreskrav, enligt Anders Bröthlin. Vattenbolag ska drivas enligt självkostnadsprincipen, det vill säga inte ­generera vinst.
Han är inte ensam om att sitta med ett underhållsberg.

Det borde bytas rör och renoveras vattenverk i en i det närmaste för­dubblad takt det kommande 20 åren. Under samma tidsperiod behöver taxorna också fördubblas, enligt en undersökning från Svenskt ­vatten. En studie från ­Kommunekonomiska föreningen visar på ännu större behov. Allt för att vi ska kunna njuta av det som vi i dag ser som självklart: kranvatten av god kvalitet och sommarens bad i sjöar som inte lider av föroreningar.

Läs ocksåVad finns i dricksvattnet?

Att Bromölla höjt taxan mest för att ha vatten i kranen och kunna utföra toalettbestyr är inget som förvånar Gunilla Olsson och grannen Lars Eriksson.
Dels för att de är förtroendevalda inom Hyresgästföreningen och taxorna varit uppe på bordet vid de årliga hyresförhandlingarna. Såväl avgifterna för vatten och avlopp som för sophämtning. Dels för att det de ­senaste åren grävts en hel del längs gatorna.

Nu är det emellertid inte bara höjda kostnader och stora renoveringsbehov som kategoriserar vattenfrågan i Bromölla. Dropparna må vara dyra, men här finns nämligen Sverige godaste kranvatten.
Gunilla Olsson går ut i köket och ­häller upp varsitt glas av de droppar som i Svenskt vattens senaste tävling be­dömdes vara ett riktigt lyxvatten. Det smakar alldeles utmärkt. Friskt, uppiggande och törstsläckande på en och samma gång.

– När tävlingen avgjordes för några år sedan delades det ut kranvatten på flaska, minns ­Gunilla ­Olsson.

Här har priset för vatten ökat mest

Kommun Kostnad per typlägenhet i kronor/år 2018 Förändring i kronor sedan 2014 i kronor Ökning i procent sedan 2014.
1 Bromölla 6453 2505 63,4%
2 Österåker 6714 2226 49,6%
3 Vaxholm 7237 2349 48,1%
4 Norrtälje 7672 2450 46,9%
5 Skövde 3463 1102 46,6%
6 Flen 6947 2154 45,0%
7 Lekeberg 6434 1961 43,8%
8 Lidköping 2981 845 39,6%
9 Östhammar 5926 1644 38,4%
10 Bräcke 4886 1336 37,6%
11 Strömstad 7888 2135 37,1%
12 Trollhättan 3844 1029 36,5%
13 Ödeshög 5577 1473 35,9%
14 Gnesta 5142 1352 35,7%
15 Jokkmokk 5153 1312 34,2%
16 Ekerö 4986 1265 34,0%
17 Kungälv 4694 1184 33,7%
18 Enköping 4199 1023 32,2%
19 Knivsta 5323 1282 31,7%
20 Stenungsund 3916 931 31,2%
21 Sundbyberg 2975 706 31,1%
22 Skurup 5140 1215 30,9%
23 Ljusdal 4676 1084 30,2%
24 Partille 4219 913 27,6%
25 Finspång 5508 1187 27,5%
26 Haninge 3859 820 27,0%
27 Eda 5805 1217 26,5%
28 Stockholm 1888 396 26,5%
29 Huddinge 1888 396 26,5%
30 Sorsele 3818 792 26,2%
31 Mölndal 3580 738 26,0%
32 Tidaholm 3950 795 25,2%
33 Boden 3662 733 25,0%
34 Ystad 4663 920 24,6%
35 Arvidsjaur 4370 859 24,5%
36 Sandviken 5925 1165 24,5%
37 Västerås 2115 414 24,3%
38 Lund 2968 580 24,3%
39 Bjuv 5857 1139 24,1%
40 Pajala 4165 803 23,9%
41 Lindesberg 3647 693 23,5%
42 Ragunda 4504 839 22,9%
43 Hultsfred 4240 789 22,8%
44 Falköping 3781 696 22,5%
45 Piteå 3409 615 22,0%
46 Trosa 4532 816 22,0%
47 Bengtsfors 6026 1074 21,7%
48 Osby 4971 881 21,5%
49 Salem 4093 724 21,5%
50 Karlshamn 2816 498 21,5%

Källa: Nils Holgerssonrapporten

Fakta: De får inte gå med vinst

Ett allmännyttigt bostads­bolag får gå med vinst som får lämnas över till ägaren, det vill säga ­kommunen. Samma regelverk gäller inte ­kommunala vattenbolag. De ska drivas enligt ­självkostnadsprincipen och inte gå med vinst. För framtida underhåll får bolagen bara ta höjd tre år framåt i tiden. Om det planerade underhållet inte blir av inom den perioden, exempelvis på grund av brist på arbetskraft, kan taxan komma att behöva sänkas.

Fakta: Utmaningarna för rent vatten

Varmare klimat. Råvattnet blir ­varmare och behöver renas på ­annat sätt. Mer regn och snö ger mer dagvatten som ska ledas bort och i ­vattendragen ökar flödena. Det kan påverka kvaliteten i ytvattentäkter.

Brist på vatten. På vissa håll i landet sjunker grundvattnet till oroväckande låga nivåer, då kan även nivåerna i sjöar och vattendrag sjunka.

Ökade krav på rening. Vi får in fler ämnen i vattnet, exempelvis Pfas och läkemedel. Det ställer högre krav på rening.

Läs också Giftet som 1,5 miljoner svenskar dricker Billigast i Borlänge igen och dyrast i Älvdalen

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.