Dyrare vatten driver upp hyrorna

Flera meter under asfalten ligger en anledning till att hyrorna höjs – år efter år. Tusentals mil med rostiga rör som måste bytas ut. De leder till reningsverk som måste byggas om, byggas ut eller ersättas med nya.

Många av de kommunala vatten- och avloppsnäten byggdes under 60- och 70-talen när bostadsbyggandet gick på högvarv. Anläggningarna är av­skrivna och därför har ­kostnaderna kunnat ­hållas nere. Men när det är dags för ­renovering och ­nyinvestering så ­stiger också taxorna – och det rejält. Hem & Hyras genomgång visar att i 33 kommuner har taxorna höjts med mer än 25 procent de ­senaste fem åren.
Allra värst är det i ­skånska Bromölla, där ­vatten- och avloppstaxan ­stigit med över 63 procent ­mellan 2014 och 2018. Det ­visar siffror som Hem & Hyra tagit fram med hjälp av Ekan-­gruppen, som varje år ­jämför taxor och ­avgifter i Nils Holgersson-rapporten.

ANNONSGuide till hemförsäkringar

Gunilla Olsson hyr en trea med ­radhuskaraktär med egen täppa på både fram- och baksidan av ­kommunala Bromöllahem. ­Hyran är överkomliga 6 500 kronor för de 78 kvadratmeterna. Bromölla har en ­jämförelsevis låg hyresnivå. Lägst i Skåne, enligt en granskning som Hem & Hyra nyligen gjorde. ­Frågan är hur länge det kommer att vara så.

– Jag förmodar att investerings­behoven kommer att märkas på både hyrorna och kommunalskatten, säger Gunilla Olsson.

Bromölla har gjort satsningar på vatten- och avloppsnätet de senaste åren. Den stora investeringen för att säkra vatten- och avloppsförsörjningen ­ligger emellertid framför den skånska ­kommunen med knappt 13 000 invånare: Reningsverket måste byggas om för att klara miljö­kraven. Det handlar framför allt om att ­minska utsläpp av kväve, samtidigt som antalet kommuninvånare blir fler och belastningen på avloppsnätet större. ­Kostnaden beräknas landa på omkring 100 miljoner kronor. Enligt nuvarande planering ska första spadtaget tas någon gång 2021–2022.

Läs ocksåPFAS ger rätt till skadestånd - Hem & Hyra listar var miljögiftet finns i dricksvattnet

– Reningsverket klarar inte de krav som ställs. Vi måste ­bygga ut och rätta till. ­Enkelt uttryckt måste vi kunna ta hand om den skit vi ­lämnar ifrån oss, ­säger ­Anders Bröthlin, vd på ­Bromöllabolagen, som omfattar både det kommunala ­energi- och vattenbolaget samt allmän­nyttiga ­Bromöllahem.

Det har ingen betydelse för bostadsbolagets framtida hyreskrav, enligt Anders Bröthlin. Vattenbolag ska drivas enligt självkostnadsprincipen, det vill säga inte ­generera vinst.
Han är inte ensam om att sitta med ett underhållsberg.

Det borde bytas rör och renoveras vattenverk i en i det närmaste för­dubblad takt det kommande 20 åren. Under samma tidsperiod behöver taxorna också fördubblas, enligt en undersökning från Svenskt ­vatten. En studie från ­Kommunekonomiska föreningen visar på ännu större behov. Allt för att vi ska kunna njuta av det som vi i dag ser som självklart: kranvatten av god kvalitet och sommarens bad i sjöar som inte lider av föroreningar.

Läs ocksåFelaktiga rör orsakade stor vattenskada – kan hända i andra hus i Sverige

Att Bromölla höjt taxan mest för att ha vatten i kranen och kunna utföra toalettbestyr är inget som förvånar Gunilla Olsson och grannen Lars Eriksson.
Dels för att de är förtroendevalda inom Hyresgästföreningen och taxorna varit uppe på bordet vid de årliga hyresförhandlingarna. Såväl avgifterna för vatten och avlopp som för sophämtning. Dels för att det de ­senaste åren grävts en hel del längs gatorna.

Nu är det emellertid inte bara höjda kostnader och stora renoveringsbehov som kategoriserar vattenfrågan i Bromölla. Dropparna må vara dyra, men här finns nämligen Sverige godaste kranvatten.
Gunilla Olsson går ut i köket och ­häller upp varsitt glas av de droppar som i Svenskt vattens senaste tävling be­dömdes vara ett riktigt lyxvatten. Det smakar alldeles utmärkt. Friskt, uppiggande och törstsläckande på en och samma gång.

– När tävlingen avgjordes för några år sedan delades det ut kranvatten på flaska, minns ­Gunilla ­Olsson.

Här har priset för vatten ökat mest

Källa: Nils Holgerssonrapporten