Så sparar du vatten hemma – här är Kristins bästa tips
Solen värmer trots den kyliga vinden. På Kristin Rydbergs uteplats i Henån på norra Orust står en gammal diskbalja med uppsamlat regnvatten. Prima för blommorna. Bara att hälla över i kannan och ta ett varv över egenodlade avokado-, citron- och kaffeplantor.
I köksvasken under kranen står en bunke i rostfritt stål. Här ligger några bestick i blöt i uppsamlat spillvatten. De blir lättare att diska då.
Kristin, som nyss flyttat in i lägenheten hos kommunala Orustbostäder, saknar än så länge diskmaskin i sitt nya hem. Hon överväger starkt att skaffa en.
Inte av bekvämlighet, ”jag kan tycka att det är mysigt att handdiska”. Utan för vattenbesparingen. En modern diskmaskin drar 10–15 liter vatten. Att diska samma mängd disk för hand kräver minst fyra gånger så mycket, oftast mer.
– Sedan jag fick veta hur lite vatten som går åt i en diskmaskin har jag ändrat mig fullständigt. Det borde vara standard överallt, konstaterar Kristin Rydberg.
Värsta vattentjuvarna i badrummet
I kylskåpet står flera flaskor kylt vatten redo att dricka. Då behövs ingen spolning i väntan på kallt vatten i kranen. Kristin Rydberg skulle för övrigt aldrig drömma om att låta vattnet rinna medan hon borstar tänderna.
Hon stänger alltid av duschen medan hon tar schampo. Ofta sparar hon dessutom flera liter vatten per dygn på ett annat badrumsknep.
– Handen på hjärtat, visst är det väl okej att kissa och inte spola om man går hemma själv? Jag tycker inte att det spelar någon roll, och det är jättemycket vatten som försvinner ner i toaletten.
Ser sparsamheten som en sport
Så varifrån kommer denna spariver? Det började när Kristin Rydberg bodde i hus med gemensam brunn i Trosa. Under många år tvingades hon och grannarna förhålla sig till en begränsad tillgång på vatten.
– Systemet var känsligt för överkonsumtion. Det är därför jag är så bra på det här nu. Jag ser det som en sport.
Kristin Rydberg blev så bra på att hushålla med dropparna att Trosa kommun inte trodde på hennes låga förbrukning när hon fick kommunalt vatten: 1 kubikmeter i månaden.
Snittförbrukningen per person i Sverige är över fyra gånger högre.
Respekt för brist på vatten
I dag ingår obegränsat kallvatten i hennes hyra. Uppvärmningen betalar hon för separat. Men numera är det klimathänsyn och larm om låga grundvattennivåer som motiverar Kristin att hålla fast vid sina sparsamma vanor.
– I början var det mer egoistiskt. Men jag fortsätter, för jag tänker att det måste vara det enda rätta. Jag har en jäkla respekt för att vatten är ändligt.
Hyresgäster har överlag dålig koll på hur mycket vatten som går åt, tror Kristin Rydberg. När vatten ingår i hyran kan man bada badkar flera gånger i veckan utan att ens behöva reflektera över hur många liter som rinner iväg, eller vad de kostar.
Högsta vattenpriset på 30 år
Men vattenspartipsen kan på sikt även gynna hushållsekonomin. Allt fler svenska hyresgäster betalar nämligen sitt vatten separat. Detta i takt med att landets hyresvärdar inför individuell mätning och debitering, så kallad IMD.
Samtidigt har vattentaxorna rusat till de högsta nivåerna på trettio år. Priset på vatten stiger betydligt snabbare än hyrorna.
Hem & Hyra har i artikelserien Dyra droppar berättat om detta, och vem som ska stå för de kraftigt ökade kostnaderna i landets hyreshus.
Så mycket vatten går åt per lägenhet
I Sverige förbrukar vi i genomsnitt 140 liter vatten per person och dygn, enligt branschorganisationen Svenskt vatten. Det motsvarar 51 kubikmeter på ett år.
Men när man pratar om normal vattenförbrukning i ett hyreshus så ingår inga människor i uträkningen. Här utgår kalkylen istället från typlägenheter.
Branschorganisationerna Fastighetsägarna, Sveriges Allmännytta och Hyresgästföreningen har enats om en gemensam rekommendation för IMD.
Rekommendationen slår fast vad som är en normal vattenförbrukning för olika lägenhetstyper.
”Folk är inte så medvetna än”
- Hushåll som bor i en etta väntas använda 52 kubikmeter vatten per år, enligt det här sättet att räkna. Det motsvarar ungefär normalförbrukningen hos en genomsnittlig svensk person.
- Hushåll i en trea förbrukar normalt 101 kubikmeter vatten om året, enligt hyresmarknadens parter. Det motsvarar cirka två årsförbrukningar för en genomsnittssvensk.
- Hushåll som bor i en femma väntas förbruka 160 kubikmeter vatten per år. Alltså drygt tre genomsnittssvenskars årsförbrukning.
I Kristin Rydbergs hyreshus på Orust finns ännu inga individuella mätare. Men egentligen tycker hon att de behövs, överallt.
– Folk är inte så medvetna om det här än. Jag tror att de måste skakas om ordentligt, säger hon.
- Samla regnvatten på balkongen eller uteplatsen – vattna med det.
- Använd diskmaskin om du har, och fyll den innan du kör.
- Stäng av duschen när du tar schampo och tvålar in dig. Fem minuters dusch kräver upp till 60 liter vatten.
- Bor du själv? Spola inte när du bara har kissat. I snitt spolar vi ner 30 liter vatten per person varje dygn.
- Ha en flaska vatten i kylen för när du blir törstig.
- Fyll tvättmaskinen – tvätta sällan.
- Samla upp spillvatten i en bunke i köksvasken – bra till fördisk, eller vattning.
- Har du luftvärmepump? Kan ge 10–15 liter kondensvatten per dygn, bra till vattning och städ.
Vår kommunala dricksvattenförsörjning baseras i många fall på grundvatten. Om det regnar för lite under vinterhalvåret uppstår vattenbrist. Då tar det ofta lång tid innan magasinen återhämtar sig. Därför måste man börja spara i god tid när nivåerna sjunker där man bor.
Här kan du läsa mer om hur det funkar.
Just nu är grundvattennivån mycket lägre än normalt i Skåne, Blekinge, Östergötland, Jönköpings och Kronobergs län samt på Gotland. Det gäller även för stora delar av Halland, Västra Götaland och Kalmar län.
På den här kartan kan du kolla läget där just du bor.
