Jag skulle tipsa om kriminella

KRÖNIKA. Jag hade bott några månader i min enkla tvåa när jag fick en ny granne. Han sa varken hej eller erbjöd sig bära tunga matkassar.

Nä, tvärtom såg jag honom sällan. Han skymtades inte ens genom fönstret då han i stället för gardiner satte upp pappkartong utan insyn.
Ett tag senare kom min hyresvärd med vad han tyckte var en briljant idé. Kunde inte han och jag starta ett samarbete? Jag jobbade som kriminalreporter på den lokala dagstidningen, det hade han sett. Med mina kontakter och arbetsmetoder trodde han att jag kunde hjälpa honom.

Jag skulle få namn på personer som sökte lägenhet och kolla upp dem. Jag skulle helt enkelt tipsa om någon var kriminell. Sen sa han nåt i stil med ”och så kommer vi överens om nåt”.
Det finns fantastiska värdar, det finns dåliga. Denna tycker jag ingår i kategorin rätt korkade.
Det blev aldrig något samarbete. Inget bra jobb att tacka ja till för en journalist. Och min granne? Så länge jag bodde kvar, gjorde han det också.