Efter år av tuffa hyresförhandlingar – parterna överens om ny vägledning
Den allmänna kostnadsutvecklingen ska ligga till grund för hyresförhandlingarna. Det har de tre parterna Hyresgästföreningen, Sveriges allmännytta och Fastighetsägarna varit överens om sedan 2022.
Då skrev parterna under en överenskommelse där det framgår att fem faktorer är avgörande:
1. Kostnaden för förvaltning och underhåll.
2. Taxor och avgifter (som sophantering och vatten).
3. Räntor.
4. Inflation.
5. BNP.
Problemet är att överenskommelsen sammanföll med hög inflation och höga räntor, och kostnader som sköt i höjden. Därför har hyreshöjningarna varit rekordstora under de år som den nya modellen tillämpats.
Flera protester mot överenskommelsen
Missnöjet med modellen har också varit stort. När Hyresgästföreningen hade förbundsstämma förra året protesterade flera förtroendevalda mot trepartsöverenskommelsen. Vissa menade att Hyresgästföreningen borde lämna den.
– Vi kan inte försvara att vi inte klarar av att förhandla bättre hyror för våra medlemmar, sa Eva Arvidsson som på stämman var ombud för region Norrland.
– Trepartsavtalet har varit förödande för hyresgästerna men även vår förening, sa Catherine Holt, ombud från Västra Sverige.
Beslutet på stämman blev att Hyresgästföreningen ska utvärdera trepartsöverenskommelsen inför nästa förbundsstämma.
Hyresgäster viktigare i nya vägledningen
Men redan nu har de tre parterna enats igen. Vägledningen har uppdaterats.
– För hyresgästerna är det en bättre balans och jämvikt mellan fastighetsägarsidan och hyresgästsidan, säger Carl-Johan Bergström, förhandlingschef på Hyresgästföreningen.
Har protesterna på förbundsstämman påverkat arbetet med den nya vägledningen?
– Det är klart att det påverkat och vi har jobbat mycket för att ge hyresgästperspektivet större tyngd i vägledningen. Alla tre parter hade olika incitament, men fanns saker vi var överens om var mindre bra. Hur vi tolkade den gamla vägledningen var ganska olika.
Hyresgästernas perspektiv lyfts fram tidigare i den nya vägledningen, vilket Carl-Johan Bergström menar är positivt.
Fastighetsägare måste täcka kostnader
Men även Fastighetsägarna säger sig vara nöjda med den uppdaterade vägledningen. Istället för att lyfta hyresgästperspektivet lyfter organisationens chefsekonom Tomas Ernhagen fram att fastighetsägarnas möjlighet att täcka sina kostnader nu blivit tydligare.
– Nu är det tydligt specificerat att hyran måste utvecklas för att täcka kostnaderna över tid. Jag hoppas att det är en tillräcklig signal för alla förhandlare, säger Tomas Ernhagen.
En av stridspunkterna de senaste åren har varit användandet av så kallade skiljemän. När Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna, som företräder privata värdar, inte lyckas komma överens så kan hyran sättas av en oberoende skiljeman.
Båda parter missnöjda med skiljemannasystemet
Dessa hyror har ofta landat högre än det förhandlade snittet, och för varje år sedan systemet sjösattes har fler hyror satts denna väg. Både Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna säger sig vara missnöjda med det resultatet.
– Vi har väldigt olika syn på varför vi är i tvist. Det som syns i vägledningen är att vi fortfarande är överens om att det ska användas restriktivt, säger Carl-Johan Bergström på Hyresgästföreningen och fortsätter:
– Men vi tycker fortfarande att Fastighetsägarna har överutnyttjat och missbrukat lagstiftningen.
Tomas Ernhagen på Fastighetsägarna har ett annat sätt att se på saken.
– Jag ska inte sticka under stol med att jag tycker lagstiftningen är för vag. Att skiljemännen inte motiverar sina beslut är en svaghet. Det försöker vi hantera genom den här vägledningen.
Men du hoppas att färre förhandlingar ska leda till skiljeman i fortsättningen?
– Det måste vara den självklara utgångspunkten, det kan inte fortsätta så här. Men lägger man, som Hyresgästföreningen i Stockholm, ett bud på minus 4,5 procent och inte rör sig över huvud taget då är man inte där för att förhandla, och då landar det hos skiljeman.
