Annons

“Alla kan göra något”

Göteborg I Västsveriges utsatta områden bor många trångt, men ändå isolerat. Sofia Granhaga från Röda Korset har förslag på hur mönstret kan brytas.
Porträttbild Sofia Granhaga.
Foto: Andreas Carlsson
"Vi måste förstå varför saker ser ut som de gör", säger Sofia Granhaga, samordnare och verksamhetsutvecklare på politiskt obundna Svenska Röda Korset i Göteborg.

Du bidrar med Göteborgsperspektivet i en kartläggning från Röda Korset, som handlar om hur våra städer kan bli mer socialt hållbara. Vilka platser har du kollat på?
– Vi gör en djupdykning i stadsdelarna Norra Biskopsgården, Tynnered och Gårdsten. Men det finns liknande behov även i kranskommunerna, Borås till exempel.

Vilka berättelser har du fått ta del av?
– Trångboddheten är enormt utbredd. Vi har hälsat på i tvåor och treor med 2–3 våningsängar i varje rum, och madrasser på golvet. Inget andrum, ingen studiero. Någon vill lyssna på nyheter från hemlandet om och om igen, ibland med ganska tufft innehåll. Ett litet barn leker högljudda lekar. Tonåringen vill lyssna på musik. Ingen mår bra av att bo i en sådan miljö. Samtidigt hamnar många äldre nyanlända i social isolering. Och så hör vi om en svart hyresmarknad.

ANNONSGuide till hemförsäkringar

Vad behövs?
– En trygg plats att vara på efter skolan för barn och unga, utanför hemmet. Tillgång till bibliotek. Stöd till nyckelpersoner i området som unga lyssnar på. Långsiktiga relationer. Det finns en enorm projekttrötthet. Finansiärer måste förstå att det är tioårsperspektiv som gäller. Och allt måste bygga på lokala behov, underifrån och upp. Du måste lyssna först och verka sedan.

Annons

Hur ska det gå till i praktiken?
– Det här är ingenting vi på Röda Korset kan göra själva. Vi vill verka med minst tre olika aktörer för att få effekt: staden eller kommunen, någon lokal förening och gärna något bostadsbolag också.

Vad kan bostadsbolagen bidra med?
– Vi ser ett väldigt tydligt mönster i vad det finns för typ av bostäder i de här områdena. Det är ofta ett miljonprogramsområde, hyreslägenheter, ibland med eftersatt underhåll, och man bor tätt och nära. Servicen på plats motsvarar inte behoven: mataffär, skola, försäkringskassa, bank, arbetsförmedling. Framför allt saknas ofta en social mötesplats. En fritidsgård, eller vuxnas tillgång till föreningslokaler eller ett kafé. För barn och unga får det enorma konsekvenser. Det kan även gälla lokaler för hälsohöjande effekter – ett restaurangkök för fest, gym, sport- och fritidsaktiviteter.

Annons
Läs ocksåRegionkontor flyttar till brokig stadsdel: ”Vi ska vara där folk är”

Vad kan man göra som granne?
– Det lilla mötet betyder jättemycket. Alla kan göra något. Jag kan knacka på, bjuda på kaffe eller middag hemma hos mig, leka med barnen, hjälpa en äldre person med matkassen. Det är när den etablerade svensken öppnar sin dörr för någon som är ny i Sverige som förändringen börjar. Vill du göra mer kan du alltid prata med ditt lokala stadsdelskontor. Fråga varför det inte finns någon ungdomsgård eller ett bibliotek där du bor.

Läs också Storsatsning på kameror i bostadskvarter – polisens vapen mot gängkriminalitet Efter Hem & Hyras publicering – hyresvärden Einar Mattsson ändrar policy Var du bor avgör om du idrottar: ”Krävs sex gånger så mycket i utsatta områden” Psykologerna om ofrivilligt hemmaboende: “Uppgjort för konflikter”

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.