Bostadsbrist tvingar kvinnor stanna kvar
Ett femtiotal kvinnor hade fram till september i år sökt hjälp hos kvinnojouren i Borlänge. Elva av dem fick i tre månader bo i någon av jourens tre jourlägenheter men över 40 kunde inte få hjälp.
– Det har varit ett hårt tryck i år, mer än andra år. Att vi tvingats säga nej till så många beror på bostadsbristen, de som bor i jourlägenheterna blir kvar hela tiden de får bo där, säger Filippa Kans på kvinnojouren i Borlänge.
Vad händer med de kvinnor ni säger nej till?
– De som får nej här vänder sig till andra kvinnojourer eller tvingas gå tillbaka till sina våldsamma partners. I år har ingen klarat att få en lägenhet på egen hand, säger Filippa Kans.
Bristen på bostäder tvingar alltså våldsutsatta kvinnor att välja mellan pest och kolera. Väljer de att leva kvar hos sin partner riskerar de och barnen att utsättas för ytterligare våld. Lämnar de förhållandet riskerar de att bli bostadslösa.
Hem & Hyra har frågat kvinnojourerna i Gävle-Dala om bostadsbristens följder och majoriteten svarar att de kvinnor som väljer att lämna en våldsam partner står inför enorma problem när de försöker skapa ett nytt liv.
Tina på kvinnojouren Stöttan som hjälper kvinnor i Bollnäs, Ovanåkers och Söderhamns kommuner säger att de kvinnor de möter ofta redan har ekonomiska problem och med hyresvärdarnas hårda krav på sina hyresgäster gör det att kvinnorna inte får hyra de lägenheter som eventuellt finns.
– Många kvinnor tvingas lämna sina jobb och saknar en vettig inkomst. Om de ägt lägenhet eller hus med sin partner kan deras skulder växa enormt om partnern slutar betala sin del, säger Tina.
Det kallas för ekonomiskt våld när männen slutar betala som en hämnd för att kvinnan lämnat honom. Det finns också fall där mannen bor kvar i kvinnans lägenhet men låter bli att betala hyran. Då hamnar kvinnan hos kronofogden och blir svartlistad hos hyresvärden medan mannen går fri ekonomiskt sett.
De flesta kvinnor som levt i en våldsam relation behöver inte bara lämna sin partner utan också kommunen. Det betyder att även kvinnor i Hälsingland drabbas av bostadsbristen i Gävle.
Som en följd av bostadsbristen räcker inte heller kvinnojourernas jourlägenheter och sängplatser till. I Gävle har en kvinna med barn tvingats bo i över ett år i en lägenhet som egentligen ska vara till för akuta fall.
