Dyra hyror i bostadsdebatt

Fem alternativ fanns; den tilltagande bostadsbristen, ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter, bristande kostnadsneutralitet mellan boendeformer, upprustningsbehoven och de höga boendekostnaderna.
Deltagarna svarade övertygande, 40 procent, att de höga boendekostnaderna var viktigast följt av bostadsbristen med 22 procent.

– Egentligen är det här en enda fråga där alla delar hänger ihop. Det är lätt som en plätt att se, sa Barbro Engman.
Det blev en livlig och konstruktiv debatt som rörde sig över bostadssektorns alla områden.
– Ett stort problem är att det inte finns lägenheter för våra ungdomar. De tvingas bo hemma och de alternativ som nu lanseras, bland annat genom att höja nivån på skattefria hyresintäkter, blir inkvartering hos hyrestant, sa Barbro Engman vidare.

Dessutom tvivlade hon på att fler skulle komma att betala skatt när nivån höjs:
­- Det blir lika illa, man hyr ut svart ändå, konstaterade hon.
Mycket av debatten kom att handla om hur mycket staten och politiker ska lägga sig i bostadspolitiken och hur marknaden hanterar dessa frågor.
– Rotavdraget gör att villor och bostadsrätter rustas upp. Hyresrätterna däremot får inga subventioner och därför blir miljonprogrammets lägenheter i allt sämre skick och därmed också allt mindre attraktiva på marknaden. Klyftorna ökar, konstaterade socialdemokraten Raimo Pärsinen från Hofors och efterlyste lika villkor för de olika boendeformerna.

Där kunde Barbro Engman ge ett hopp inför framtiden. Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och Sabo, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, har tillsammans lagt fram tre förslag till regeringen för att uppnå balans mellan boendeformerna. Den nye bostadsministern Stefan Atterfall har lovat gå vidare med frågorna.

Kan marknaden lösa bostadsbristen? Ulf Jönsson, moderator, ställde frågan.
Något entydigt svar fick han inte. Heller inte hur mycket deltagarna tyckte var en skälig hyra för en trerummare på 75 kvadratmeter.
Runt 9 000 kostar det, konstaterade Ola Ström, kommunikationschef på Fastighetsägarna:
– Och hur många har råd med det? Inte ens pensionärer i glesbygden som väljer att sälja villan. Däremot kanske de som har hus i attraktiva områden.

Hans kritik av byggbranschen var hård. På grund av den bristande konkurrensen blir byggkostnaderna så höga att det leder till orimliga hyror. Dessutom förekommer det mycket byggfusk. Det är bara om man bygger i A-lägen som fastighetsägare kan gå till banken och få låna. Alla andra har problem, konstaterade han. Och där fick han medhåll av samtliga i panelen.
– Det är en dysfunktionell marknad, det är skamligt. Och det är hyresgästerna som får betala för fusk och byggfel, sa Barbro Engman.
Och om man skulle börja bygga billiga lägenheter för ungdomar skulle de sedan inte passa för de äldre.
– Då bygger vi in oss i felaktiga strukturer, konstaterade Barbro Engman.

Även andra problem diskuterades. Lennart Sjögren var speciellt upprörd över de överpriser som fjärrvärmeproducenterna tar ut.
Efter debatten vände sig Barbro Engman till deltagarna, förtroendevalda i föreningarna i Aros-Gävle, och talade om de utmaningar som väntar i dag, bland annat med ägardirektiven som kommunpolitiker kanske inte är så informerade om. Men allra först kommer höstens förhandlingar om hyrorna.
​