Krass ekonomi och stora gester

Både små kommuner som Säter och de större som Borlänge planerar att bygga nya höga hus, se faktarutan längst ned.

– Att bygga högt är ett enkelt sätt för den som vill sticka upp och ut och göra ett statement, konstaterar Helena Myhrman Tallius, Gävles stadsarkitekt.

Läs ocksåStefans jakt på ett glas vatten - hemlösa saknar rent vatten trots EU-krav

Utan att vara någon generell motståndare till höga hus ser hon farorna med trenden.

– Det kan lätt bli så att man bygger övertydligt med stora gester men glömmer bort vad man rent gestaltningsmässigt vill göra för staden och platsen.

Helena Myhrman Tallius tror att företagen som bygger oftast är ute efter att sänka priset genom att få in många kvadratmeter bostad på liten markyta.

Läs ocksåKenths el stängdes av i april – nu är han desperat: "Jag har betalat det jag kan men skulden bara växer"

– Det är lätt att glömma att det är lika många människor som ska bo där med allt vad det innebär för trafik, parkeringsplatser, hissar, säkerhet med mera.

Mats Wilhemsson, professor på avdelningen för bygg- och fastighetsekonomi på KTH förstår hur fastighetsbolagen resonerar.

– Bristen på bostäder och byggbar mark gör att markpriserna blir väldigt höga, viket genererar högre priser på bostäderna. Samtidigt finns det hushåll som i dag är beredda att betala väldigt mycket för att bo. Då vill du exploatera mer på samma yta för att kunna räkna hem det.

Läs ocksåMaj-Lis, 81 år, fick bara halva bohaget flyttat – och tvingades betala 7 800 kronor extra

– Från företagens sida handlar det om krass ekonomi. Hur kommunerna tänker är en annan sak. Där handlar det om politisk vilja, vad de vill med staden och vad de är beredda att göra, säger Mats Wilhelmsson.