HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Så kan vi hindra att människor med psykisk ohälsa vräks

Nyheter Tillit, respekt och ödmjukt bemötande. Ljudisolerade väggar och mobila specialteam. Det finns många sätt att rädda psykiskt sjuka människor från gatan. Och en stor del av ansvaret vilar på hyresvärdarnas axlar.
Foto: RSMH, Gry Ellebjerg
Barbro Hejdenberg Ronsten, ordförande för RSMH och Marcus Knutagård, lektor i ­socialt ­arbete, ser många åtgärder som kan hindra onödiga vräkningar.

På en parkeringsplats i Norrköping har en 71-årig kvinna just gjort sig ­färdig för natten. Hennes sovrum är en ­silverfärgad Citroën från tidigt 2000-tal.

Så har hon bott det senaste året, ­sedan hon blev av med lägenheten på grund av ­psykisk ohälsa.

Läs ocksåErik vräks efter att ha vanvårdat lägenheten – "Förut hade jag snyggt hemma"

Det var länge sedan hon slutade att söka ­någon ny bostad.

”Fastighetsägarna talade om för mig att min sjukdom bara var inbillning, trots läkarintyg. Man får inte längre vara sjuk och få hjälp i detta land”, skriver hon i ett brev som Hem & Hyra tagit del av.

I värsta fall riskerar den psykiskt sjuke att hamna på gatan eller på ett akutboende.

Att psykisk ohälsa leder till hemlöshet är till stor del ett storstadsfenomen, ­berättar Barbro Hejdenberg Ronsten, ordförande i Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH.

– På mindre orter är man ofta känd och kan få hjälp tidigare. Bor man i stan och saknar anhöriga är det mycket mer riskabelt. Man missar hyran, blir ­uppsagd och riskerar att falla mellan stolarna.

Vad tycker ni om att cirka 2 000 människor med psykisk ohälsa hamnat i hemlöshet?
– Det är oförsvarligt. Mycket ovärdigt Sverige 2020. Dessa människor borde ha fått hjälp och stöd, eller blivit uppfångade av det sociala skyddsnätet.

Hur förhindrar vi att människor som mår dåligt hamnar på gatan?
– Först och främst måste ­kommunerna bli bättre på att ge stöd i vardagen. I ­andra hand ska man kunna erbjuda ­alternativa boendeformer som är anpassade efter den enskildes behov.

Läs ocksåKonsthandlare gjorde en tavla - vräks från lägenhet

Även äldre med demens riskerar att bli av med bostaden – vad kan vi göra åt det?
– Det är ju inte så att man per automatik får en god man eller en fö­rvaltare. Här borde vi ställa ett frågebatteri till alla i 75-årsåldern för att fånga upp samtliga i riskzonen.

Kan hyresvärdarna hjälpa på något sätt?
– Ja, de spelar en stor roll. Bättre ­ljudisolerade bostäder kan till exempel minska ljudstörningar från personer som skriker eller är nattaktiva. Genom att utbilda bostadsbolagens personal hur de ska bemöta människor som mår ­psykiskt dåligt kan man också fånga upp och hjälpa många.

Hur ska det gå till?
– Vi har utbildat till exempel vaktmästare och fastighetsskötare, så att de kan träda in och hantera situationer utan oro och rädsla. Då får man en chans att bygga ömsesidigt förtroende med samtycke och förståelse.

Läs ocksåRobin försvarade granne i psykisk kris – hotades med vräkning
I större städer är risken att hamna i hemlöshet större. Man är mer anonym och kan enklare falla mellan stolarna. Saknar man dessutom anhöriga är risken ännu större.

Gotlandshem är ett bostadsbolag som fått goda resultat genom just ett sådant arbete. Personalen har uppmanats att alltid ställa en extra fråga när de ser signaler på att någon inte mår bra, och under hösten har två medarbetare tränats till instruktörer i första hjälpen för psykisk hälsa.

Målet är att hela personalstyrkan ska genomgå utbildningen, berättar Linnéa Hein, chef för kundservice.

– Det kan handla om att visa ­omtanke och vara en initial kontakt som ­sedan kan hjälpa personen vidare till rätt, ­professionell hjälp. Genom ökade ­kunskaper kan man i större ut­sträckning hjälpa någon att hantera en ­psykisk kris.

Marcus Knutagård, lektor i ­socialt ­arbete, önskar att en sådan öppen ­relation kunde sträcka sig hela vägen från hyresgästen till fastighetsägaren och vidare till socialtjänsten.

– Ofta finns det en misstro parterna emellan. Men det är mycket lättare att be om och ta emot hjälp om man är trygg i att man inte blir utsparkad.

På vissa håll i landet används också särskilda, tvärprofessionella team som kan rycka ut när en människa behöver akut stöd. Det kan röra sig om allt från psykiatrisk hjälp till att man tillfälligt erbjuds ett annat boende – så att man slipper förlora kontraktet.

– Vi ser mer och mer av det här sättet att jobba i Sverige. Men behovet är stort och vi har lång väg kvar att gå.

Läs också Tafsande hyresgäst får bo kvar - inte tillräckligt allvarligt för vräkning Björn levde som särbo - nu riskerar han vräkning

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.