Sverigedemokraterna: ”Kommer inte att medverka till marknadshyror”
Marknadshyror har varit politiskt döda sedan frågan fällde regeringen Löfvén 2021. Men nu lever de igen.
Moderaterna går till val på fri hyressättning för både gamla och nya hus. Centern, Kristdemokraterna och Liberalerna vill ha marknadshyror för nybyggen.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet säger nej.
”Vi har varit tydliga”
Vad Sverigedemokraterna tycker har hittills varit dunkelt.
Fast det håller inte partiets bostadspolitiske talesperson Mikael Eskilandersson med om.
– Vi har varit väldigt tydliga med det hela tiden, även om det blev en stor fråga i valet 2018, när man påstod att SD vill ha marknadshyror. Det har vi aldrig sagt och det är inte heller något vi vill införa.
Varför vill ni inte ha det?
– Vi gillar det system som vi har. Alltså att den som bor i fastigheten ska förhandla med den som äger fastigheten. Den förhandlingssituationen vill vi ha kvar. Fastighetsägaren kan inte fritt sätta hyror hur som helst, det är grunden i det svenska systemet.
Moderaterna menar att det räcker om den enskilde hyresgästen förhandlar med värden när kontraktet ska tecknas. Hur ser ni på det?
– Nej, tanken är att det ska finnas en förening som förhandlar åt alla i en hyresfastighet. Jag tror det vore ganska ohållbart om var och en ska förhandla sina hyror. Sedan har det kanske blivit lite snett i dagens system där Hyresgästföreningen är väldigt ensamma på marknaden. Ibland kanske det vore bättre om det fanns mer än en förening att välja på.
Hur vill ni att hyressättningssystemet ska se ut framöver?
– Att det ska se ut ungefär som det gör idag. Vi har inga förslag på några stora förändringar. Därför skrivs det aldrig in i partiprogrammen. När man inte vill förändra något så skriver man inte så mycket om det, säger Mikael Eskilandersson.
Tankesmedjan går längre än M
I fjol kom ett motsatt budskap från den konservativa tankesmedjan Oikos, som är grundad av SD-toppen Mattias Karlsson.
I dokumentet ”Tidö 2.0” beskriver Oikos och näringslivets tankesmedja Timbro hur de vill att ett fortsatt samarbete mellan SD och borgerligheten ska se ut. När det gäller hyresrätt förespråkar de marknadsreformer som går längre än Moderaternas förslag.
De båda tankesmedjorna vill även ta bort hyressättningsavgiften som finansierar Hyresgästföreningens förhandlingsarbete. Det är en åsikt som tidigare även har framförts av både moderata och sverigedemokratiska riksdagspolitiker.
”Inga dubbla budskap”
Men Mikael Eskilandersson menar att hans parti har en klar linje.
– Oikos är inte Sverigedemokraterna, även om de står nära. Sverigedemokraterna har inte sagt att vi ska ha någon fri hyressättning. Tankesmedjor som är oberoende, även om de är kopplade på något sätt till partierna, vad de tycker får vara lite upp till dem.
Finns det en risk att väljarna ser dubbla budskap i den här frågan?
– Det är inga dubbla budskap från Sverigedemokraterna som parti. Vi är tydliga med vad vi vill. Sedan är det klart att på den sidan där vi ingår, så har det alltid pratats marknadshyror eller friare hyressättning på ett eller annat sätt. Men det är naturligt att det finns olika synpunkter mellan partierna. Där handlar det om att väljarna faktiskt kan välja.
Finns det en öppning till kohandel när det gäller fri hyressättning, med tanke på att ni ingår i det blocket?
– Det ser inte jag att det finns. Jag kan inte tänka mig att de har någonting som är så intressant för oss att vi skulle vara beredda att släppa den här frågan.
Är det ett löfte från SD till väljarna att inte införa marknadshyra efter valet?
– Det är ett löfte att vi inte kommer att medverka till att de införs. Jimmie Åkesson har uttalat sig i partiledardebatten om att vi inte är för marknadshyror. Så den åsikten är väl rotad i partiet. En röst på Sverigedemokraterna är en röst på bruksvärdesprincipen med förhandlingsordning.
Hur ser ni på Moderaternas förslag om fri hyressättning, det de kallar trygghetshyror?
– Jag har förstått det som att de sneglat på hur man gör i Norge. Där har man fri hyressättning vid första skrivningen av kontrakt, därefter får man höja med index. Men det är kopplat till att det är väldigt många privatpersoner som äger fastigheter i Norge, de har inte samma möjligheter att förhandla som i Sverige. Här är det mer fastighetsägare som har många hyresrätter. Vi tycker inte att det förslaget är bra. Vi föredrar att man förhandlar. Att följa ett index är inte idealiskt.
Vad är problemet med index?
– Lokalhyror för företag sätts ofta efter index, och när det indexet stack i väg för några år sedan så kom företagen som hyr, genom Visita och så vidare, och uppvaktade civilutskottet. De ville att utskottet i princip skulle gå in och ändra indexet, så att det inte höjdes lika mycket. Den situationen vill vi inte ha på bostadsmarknaden. Nu gjorde vi aldrig några förändringar, för vi tycker att den fria avtalsrätten är viktigare där. Men när det gäller bostäder kan man inte hålla på att följa ett index, som man sen kanske i alla fall inte vill följa i slutändan, säger Mikael Eskilandersson.
Nej till utjämning av orättvisor
Moderaternas förslag om fri hyressättning kom i oktober. Det var tre veckor efter att den av regeringen tillsatta Produktivitetskommissionen hade kommit med sitt slutbetänkande.
Kommissionen förespråkar att marknadshyror fasas in stegvis. Men man vill också ta bort subventioner från det ägda boendet och utjämna orättvisorna som finns mellan ägt och hyrt idag.
Bland annat kritiseras ränteavdragen för bolån, som numera kostar staten lika mycket som halva försvarsbudgeteten.
Kommissionen vill även avskaffa ROT-avdraget, som kostade samhället 22 miljarder i fjol, och återinföra fastighetsskatt. Dessa förslag har dock avspisats helt av de borgerliga partierna.
Vill gynna ägt boende
Mikael Eskilandersson säger att SD inte är emot rättvisare beskattning.
– Samtidigt ser vi att det generellt är viktigt att gynna ägt boende. Ägt boende är bättre för landet och för makroekonomin. Den som bor i ägt boende har många andra möjligheter i en kris att klara sig själv, jämfört med den som bor i hyresboende.
Tror du att det blir ett skäl som får fler att köpa, att det är sämre skattevillkor för hyresrätter?
– Det blir det ju, ju mer ekonomiskt lönsamt det blir att äga sitt boende, desto fler väljer givetvis att äga. För den som sitter och räknar på det så är det ju sedan ofta frågan om vad man har råd med. Har man inte råd med ett ägt boende så hamnar man någonstans i ett hyresboende. Men ju mer attraktivt och ju mer lönsamt man kan göra det att äga sitt boende, ju större andel är det som vill äga.
I dag är det högre skatt för hyresrätter och inte möjligt för hyresvärdarna att använda ROT-avdrag. Är inte det en orättvisa gentemot dem som av olika skäl bor i hyresrätt?
– Just ROT-avdraget har vi velat titta på, hur man ska göra det möjligt för hyresgäster att få någon form av nytta av ett liknande avdrag. Det avdraget hamnar ju antagligen på fastighetsägaren, men just för att minska skillnaden. Där har vi ett konkret förslag som vi drivit under rätt många år. I stället för att avskaffa ROT vill vi utveckla det.
Produktivitetskommissionen vill även återinföra fastighetsskatten. Vad tänker ni om det?
– Det har vi än så länge sagt definitivt nej till. Det skulle slå hårt mot den som har en fastighet som plötsligt sprungit i väg och fått ett högt värde, samtidigt som du kanske inte har en hög inkomst. Det blir också väldigt felaktigt att beskatta någonting man äger, det är bättre att beskatta det man tjänar, de inkomster man har.
Kommissionen ville också skrota ränteavdraget för bolån. Hur ser ni på den idén?
– Vi har tidigare haft ett förslag om att man väldigt sakta skulle fasa ut det. Problemet är att människor anpassat sina lån och sin ekonomi till att det finns, så man kan inte göra några plötsliga stora förändringar. Som det ser ut nu så har räntan sprungit iväg och folk behöver de extrapengarna som ränteavdraget ger. Utfasning av avdraget bör göras i en situation där räntan är relativt låg och stabil. Inte när den är jättehög.
