Våldsutsatta kvinnor fastnar på jourboenden
Bostadsbristen slår hårt mot kvinnor som vill lämna våldsamma relationer. Hem & Hyra har pratat med sex kvinnojourer runt om i Mälardalen som alla vittnar om samma sak. Kvinnor och barn tvingas stanna kvar betydligt längre i jourbostäder än det är tänkt och kvinnojourer tvingas ofta säga nej till kvinnor som behöver hjälp, på grund av platsbrist.
Under 2016 tvingades kvinnojouren Mira i Nyköping säga nej till totalt 36 kvinnor. Uppsala kvinnojour nekade 35 kvinnor i fjol av samma skäl.
– Tanken är att det ska vara ett korttidsboende för kvinnor som råkat ut för hot och våld i relationer. Ofta vill kvinnorna också lämna boendet tidigt, men det går inte eftersom det inte finns lägenheter, säger Marianne som jobbar på Mira.
Hon vill inte ha med sitt efternamn i tidningen eftersom hotbilden mot anställda på kvinnojouren blivit större.
Det vanliga är att kvinnor stannar två till tre månader i jourboendet, men den tiden har minst fördubblats.
Som längst har en kvinna bott ett år på jourboendet.
Hyresvärdars allt hårdare krav på dem som vill hyra är ytterligare en faktor som gör det svårare att hitta eget boende. Det är inte ovanligt i dag att hyresvärdar kräver exempelvis fast inkomst och skuldfrihet.
– Om kvinnan har skulder blir det ännu svårare. Dessutom kan det vara mannens fel att hon har skulder, säger Marianne.
Det kallas för ekonomiskt våld när männen slutar betala som en hämnd för att kvinnan lämnat honom. Det finns också fall där mannen bor kvar i kvinnans lägenhet men låter bli att betala hyran. Då hamnar kvinnan hos kronofogden och blir svartlistad hos hyresvärden medan mannen går fri ekonomiskt sett.
I slutändan är det socialtjänsten som är ansvarig för att lösa problemet med bostad, och många kvinnor inkvarteras på hotell och vandrarhem i väntan på ett eget boende.
Marianne konstaterar att mycket ligger på kvinnan själv när det gäller att hitta någonstans att bo.
– Man måste vara superaktiv, vara beredd på att hyra in sig i andra hand, leta på Blocket, nappa på allt.
Helt klart behöver något göras för att stärka kvinnornas situation.
– Man skulle kunna öronmärka lägenheter för särskilt utsatta grupper, det gäller inte bara våldsdrabbade kvinnor, säger hon
Kvinnojourerna är ideella organisationer men de arbetar nära kommunernas socialtjänster.
