Allt färre återvinningsstationer
När 80-årige Gerhard Karlsson i Kallebäck kom till återvinningsstationen med sina kassar blev han snopen. Containrarna var borttagna och en omkullfallen skylt i gräset upplyste om att det nu var en annan station, 500 meter bort, som gällde.
– Jag får väl gå bort till den i fortsättningen, men jag tror att många andra här i husen inte kommer att göra det. Då slänger de allt i samma soppåse istället, det är ju illa om man ska vara rädd om miljön, säger Gerhard Karlsson.
Ironiskt nog är det bostadsbolaget Poseidons miljöarbete som ligger bakom att återvinningsstationen försvunnit. Det berättar Emma Hilmersson, projektledare på kommunens förvaltning för Kretslopp och vatten.
– Poseidon äger marken som stationen stod på. De har byggt nya miljörum med fastighetsnära insamling åt sina hyresgäster. Därför sade de upp avtalet med oss, säger Emma Hilmersson.
Men alla boende i området hyr inte av Poseidon. Gerhard Karlsson bor till exempel hos en liten privatvärd. För honom är det bara att gilla läget.
Fler göteborgare kommer sannolikt att råka ut för samma sak i framtiden. Återvinningsstationerna minskar stadigt i antal. Minst 40 av 335 kommer att tas bort eller behöva flyttas de närmaste åren, enligt Emma Hilmersson.
– När det byggs nytt så är det ofta på parkeringsplatser och det är i regel där som återvinningsstationerna står, säger hon.
Att hitta ny mark att sätta upp dem på är inte det lättaste.
– Det måste vara trafiksäkert, tömningen måste kunna ske på ett bra sätt och det får inte vara för nära omkringliggande hus. Sådana platser är svåra att hitta i bebyggda områden, säger Emma Hilmersson.
Ligger platsen dessutom på privat mark så måste ägaren säga ja. En affär kanske till exempel hellre vill använda ytan till fler parkeringsplatser.
Göteborgs stad vill istället att flera hus ska få sortering redan i soprummet. Alla studier visar att de boende blir bättre på att sortera då. Men att bygga nya miljörum eller göra om befintliga lokaler kostar pengar för fastighetsägaren. En kostnad som riskerar att höja hyran för de boende.
– Hyresgästföreningen brukar vara kritisk. Men oftast blir det billigare i slutändan att ha fullskalig sortering för sina hyresgäster. Då kan man dra ned på antalet kärl eller ha färre hämtningar av restavfallet, säger Emma Hilmersson.
Men vad ska man göra om man är i Gerhard Karlssons skor då?
– Prata med värden och be dem införa fastighetsnära insamling. Vi kan hjälpa till. Vi försöker också planera för fler återvinningsstationer vid mataffärer och andra knutpunkter. Har man orkat bära maten från affären så klarar man kanske att ta med förpackningarna tillbaka.
Tvärtemot vad många tror, sköts inte återvinningsstationerna av kommunen.
Istället är det Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) som sköter insamlingen och även ansvarar för att hålla ordning på stationerna.
FTI finansieras av förpackningsindustrin, eftersom det sedan 1994 finns en lag om producentansvar i Sverige. Det betyder att den som producerar en vara har ett miljöansvar, producenten är skyldig att ta hand om varan även efter konsumenternas slutanvändning.
Kommunerna ansvarar däremot för att tilldela FTI mark att sätta upp sina återvinningsstationer på.
För nybyggen på kommunal mark är källsortering i soprummet ett krav, men byggs husen på privat mark har inte kommunen någon möjlighet att tvinga byggherren.
Det har bidragit till problem i områden som Norra Älvstranden, där få har sortering i soprummen och 15 000 boende delar på fyra offentliga återvinningsstationer.
