Dyrast renoveringar i fattigaste stadsdelarna

Göteborg Renoveringsbehoven är störst i de delar av Göteborg där flest låginkomsttagare bor. I hälften av fallen kan man vänta sig hyreshöjningar på 30–50 procent. Det visar en ny studie.

Det är Mikael Mangold, forskare i bygg- och miljöteknik på Chalmers, som genomfört studien.

– Jag ville ge ett bidrag till debatten om renoveringen av miljonprogrammet, ta fram siffror som det går att prata om. Det finns många åsikter, men det är viktigt att det finns underlag om man faktiskt ska välja strategi, säger Mikael Mangold.

Läs ocksåHyresöverenskommelse fram till 2030 rivs upp – hyresgäster känner sig svikna: "Jag går redan på knäna"En tudelad bild. Den till vänster är en närbild på en man i 30-årsåldern. Han har svart keps och svart t-shirt- Bruna ögon, gråsvart skägg och några lockar i nacken. Han tittar allvarligt in i kameran. T h: Ikanos skylt i rött och vitt på en gul tegelvägg.

Genom att ta material från olika offentliga databaser har han kunnat få fram var i Göteborg de största renoveringsbehoven finns. Sedan har han samkört detta med uppgifter om invånarnas inkomster.

Resultatet visar svart på vitt det som många länge har misstänkt. De största, och förväntat dyraste, behoven finns i just de områden där det bor flest låginkomsttagare. I mer än hälften av husen som behöver renoveras där förutspås hyreshöjningar på 30–50 procent.

– Att behoven är stora är en sak, men hur man väljer att genomföra renoveringarna är en annan fråga. Utmaningen är att kunna göra det på ett sådant sätt att husen blir mer energieffektiva, men utan att hyrorna höjs för mycket, säger Mikael Mangold.

Läs ocksåLars renoverade sin lägenhet – blev av med bostaden och krävs på 112 000 kronorEfter upprustningen av bostaden tvingas nu Lars Friberg att flytta.

Även andra hypoteser har gått att bevisa med statistiken. Till exempel att hyresvärdar oftast låtit bli att göra nödvändiga renoveringar om de i stället kunnat sälja till hyresgästerna för ombildning till bostadsrätter.

– Det gick att se att renoveringar oftare skedde efter ombildningar än innan. Det är ett mönster att kortsiktiga ägare hellre säljer vidare än renoverar själva, säger Mikael Mangold.

Studien har varit en del av hans doktorsavhandling. Nu går Mangold vidare med att göra samma sak på nationell nivå. Tillsammans med en doktorand vid Luleå tekniska universitet har han tagit fram kraftfulla program för att kunna analysera ännu större datamängder.

Läs ocksåStarka lästips från 2025 - årets mest uppmärksammade granskningar

– De svenska städerna skiljer sig åt, men redan nu kan jag konstatera att det finns liknande mönster nationellt som i Göteborg. I Sverige finns det generella risker dels för att nödvändiga renoveringar av miljonprogrammet inte blir av, och dels för att hyrorna efter renoveringar blir så höga att de boende får svårt att bo kvar, säger Mikael Mangold.

Intresset för hans arbete är stort, inte minst med tanke på att den nationella renoveringsstrategin ska uppdateras inom kort. Hur man ska kunna renovera miljonprogrammet utan att låginkomsttagare tvingas bort är en huvudvärk för makthavarna.

– Den forskning jag håller på med nu ska leda till underlag åt Boverket och Energimyndigheten. Det är viktigt att samarbeta med stora aktörer, men det är också betydelsefullt att få med gräsrotsorganisationer. Hyresgästföreningarna har till exempel en jätteviktig roll i att föra hyresgästernas talan i frågor kring renoveringar, säger Mikael Mangold.

Läs också De står ensamma mot värden – snart krymper deras badrum Värden skyllde på byggplaner för att tömma huset – Julia, Ewa och Conny betalar priset

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.