HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Hyresgäster riskerar klassresa – åt fel håll

Nyheter Det blir allt svårare att klamra sig fast i medelklassen. Trots fin examen beräknas hundratusentals unga vuxna få svårt att ha råd med boendet i framtiden – särskilt om du bott i hyresrätt.
Bostadsforskaren Anna Granath Hansson och Hans Lind, professor i fastighetsekonomi, spår hårdare tider för medelinkomsttagare utan pengar på banken eller föräldrar i ägt boende.

I våras släppte den ekonomiska organisationen OECD en oroväckande rapport. Den
­västerländska medelklassen är i gungning. Vanliga människors inkomst står i princip still, medan de allra rikaste både tjänar mer och får större inflytande i samhället.
Av alla granskade OECD-länder hade ­inkomstgapet ökat mest i Sverige.

Svag löneutveckling kombinerat med en allt kärvare bostadsmarknad har gjort att var tionde svensk med medel­inkomst riskerar att halka ur medelklassen de närmaste fyra åren, ­skriver ­författarna.

Läs ocksåNy rapport: Rekordmånga unga vuxna blir kvar hemmaHugo Bellem Westin bor kvar hemma samtidigt som han köar för att få en studentbostad i Stockholm.

För många har resan nedåt redan skett. Inget annat land har haft en så stor andel unga med anställning som fallit ner till låg­inkomsttagare.

Sverige pekas även ut som ett av de länder där det lönar sig minst eko­nomiskt att vidareutbilda sig.

Bostadsforskaren Anna Granath Hansson har följt utvecklingen med olust.

Läs ocksåWien-modellen ett slagträ i svensk bostadsdebatt

– Många tror nog att medelklassen alltid klarar sig, men det finns goda skäl att vara orolig för framtiden. Trots en längre utbildning är det många som inte klarar sig lika långt på inkomsten som förr.

Särskilt svåra utmaningar väntar dagens unga vuxna. Bara på en generation har bostadsmarknaden förändrats i grunden, berättar Hans Lind, professor i fastighetsekonomi.

– Jag tror inte att någon i föräldragenerationen till dagens unga vuxna upplevde det som ett problem att komma in på bostadsmarknaden. Det gick alltid att hitta en hyresbostad utan kö, och ville man bo i centrum ­räckte det med att vänta fem, sex år.

Läs ocksåLåga hyror och korta köer - har Wien knäckt bostadskoden?

Trångboddheten är emellertid i viss mån självvald, menar han. Det har helt enkelt blivit en livsstilsfråga på senare tid att bo i ett centralt läge – och då är man också beredd att göra ­avkall på bostadsytan.

En stor del av dagens unga vuxna kommer dock aldrig att kunna förverkliga bostadsdrömmar om en villa eller ett radhus likt föräldragenerationen. Det har helt enkelt blivit för dyrt att köpa, konstaterar Hans Lind.

– För drygt 20 år sedan köpte jag själv ett hus i en förort till Stockholm för 800 000 kronor, efter att ha sparat ihop till 50 000 kronor i kontantinsats. I dag behöver man en kontantinsats på över 700 000 kronor för samma bostad. Det blir för många omöjligt.

Tillgången till föräldrar med ett ägt boende har blivit en avgörande faktor för om den unga medelklassen ska kunna uppfylla sina bodrömmar.

Hans Lind vill inte kalla utvecklingen en orättvisa mellan två generationer. De verkliga förlorarna på bostadsmarknaden är inte unga vuxna i stort utan unga vuxna vars föräldrar saknar ett ägt boende.

– Ett hushåll som vet att föräldrarna sitter på en förmögenhet i sitt hus kan ta större risker eftersom man blir räddad om någonting händer. Dem är det inte alls synd om – förr eller senare ärver de ju ändå pengarna.

De skenande priserna går enligt ­Monica Andersson, statsvetare på Stockholms universitet, att spåra till 80-talet, då de nyliberala idéerna växte fram i Sverige, bankerna fick friare utlåningsregler varefter bostadssubventionerna på 90-talet togs bort. Åtgärderna har lett till högre markpriser och en ­marknad där byggbolagen främst ­fokuserar på att maximera vinsterna.

– Mycket av systemen som gett trygghet åt tidigare generationer ­befinner sig i sönderfall. Det rör sig om ett systemfel i hela bostads­byggandet där man behöver tänka om, säger hon.

När det gäller lösningen är Monica ­Andersson och Hans Lind till stor del överens: man be­höver politiska beslut som hjälper människor in på bostadsmarknaden.

– Det går inte att fortsätta med den här ­högexploaterande inriktningen – vi måste ­ställa krav på de politiska partierna att ­lägga om ­instrumenten. Om ingenting görs har vi ­anledning att vara djupt bekymrade, säger ­Monica ­Andersson.

Läs också Vill bygga Attefallshus för att minska bostadsbristen Rekordmånga unga västsvenskar är ofrivilliga mambos

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.