Knivigt bygga utan buller
Bygg längs vägar och i gamla industriområden så finns det plats för 126 000 nya bostäder bara i Göteborg. Budskapet kommer från en rapport som Spacescape tog fram åt Hyresgästföreningen i somras. Men i praktiken får planerade nybyggen ofta problem med att nå upp till bullerkraven.
– Det är ett stort problem, vilket ledde till att regeringen ändrade regelverket för utomhusbuller 2015, säger Jens Forssén, docent i teknisk akustik på Chalmers.
Förra året gjorde oppositionen ett försök att tvinga regeringen att mildra reglerna ytterligare. Men det sade Boverket nej till.
I Kungsbacka har frågan om buller försenat förtätningen av 60-talsområdet Tingberget i flera år.
Bostadsbolaget Aranäs vill bygga tre punkthus invid infartsleden Kungsgatan. Men länsstyrelsen i Halland har länge satt sig på tvären med motiveringen att det inte uppstår någon ordentlig ”tyst sida” när det inte finns en längsgående huskropp.
Nu ser det dock ut som om bygget kan bli av i alla fall.
Till skillnad från många byggherrar tycker inte Jens Forssén på Chalmers att våra nuvarande bullerlagar är för stränga. Tvärtom ligger de i nivå med övriga EU.
– Det är inte fel på riktvärdena, utan på bullret, säger Jens Forssén.
Men ska man bygga i bullriga lägen gäller det att bygga rätt. Inomhusmiljö med stängda fönster är inte allt, det krävs planering.
– Man kan ha byggnader med kontor och affärer närmast vägen, så fungerar de som en bullerskärm för bostadshus innanför. Sedan får man också se till att lägga sovrummen på husens tysta sida, säger Jens Forssén.
Andra byggtekniska knep är fasader och tak med växtlighet på och att se till att det inte finns ”hål” i bullerskärmen ut mot vägen.
– Den måste vara tät. Det gäller även för innergårdar, säger Jens Forssén.
I Partille har kommunala Partillebo tagit fasta på detta. 60-talshusen på Galoppvägen förtätades genom att luckorna ut mot motorvägen täpptes igen med nya huskroppar.
Jytte Kiilsgaard har bott länge i området och minns förändringen.
– Det märktes faktiskt skillnad. Innan gick det inte ens att sitta ute på balkongen. När jag hade besök från Danmark så frågade de ”hur står du ut med att bo här?”, säger Jytte Kiilsgaard.
Numer går det däremot bra att sitta ute, vilket Jytte och hennes grannar utnyttjar flitigt på sommarhalvåret.
– Vi sitter ofta ute och spelar kort. Trafiken stör inte alls, säger Ingalill Andersson.
Trafiken är ändå grundproblemet, eftersom det är den som orsakar oljudet. Men Jens Forssén på Chalmers påpekar att det också går att åtgärda den.
– Det gäller att ha mindre, långsammare och lugnare trafik och bättre vägbanor. Internationella regler om ljudstyrkan hos fordon behöver också ändras, säger han.
