Kvinnorna som vandrar om natten
De promenerar på olika tider i bostadsområdet. Ibland på nätterna, ibland mitt på dagen.
– I början gick jag vilse. De gula tegelhusen, innergårdarna och parkeringsplatserna ser ju likadana ut, säger Fatima Herzallah.
Hon är en av fyra som motionerar regelbundet mellan miljonprogrammets huskroppar. De är kvinnorna som vill göra skillnad i kvarteret där barnens lek bor granne med våld och bränder. I början, för ett och ett halvt år sedan, handlade det mest om motion och att gå ner i vikt. Men över tid har det utvecklats till ett sätt att få kontakt med människor i området.
– Vi pratar mycket med barn. Vi säger ifrån när ungarna håller på med något hyss eller när de kastar papper direkt på marken. De måste lära sig reglerna, säger Samira Ali Hussein.
Rania är med sina femton år den yngsta i gruppen och Fatimas dotter.
– Här händer något varje dag. Du vet aldrig när och vad. För mig handlar det om självrespekt. Respekterar du dig själv vill du inte skada andra.
Samira Ali Hussein brukade jobba med äldre i sitt hemland så hennes hjärta slår extra för de gamla.
– Jag märker hur stort behov de äldre har av att vi stannar och pratar. Jag tror de känner sig trygga när de ser oss. Många behöver hjälp med att bära matkassar. Om jag kan försöker jag hjälpa till.
Fatima är utbildad psykolog och har jobbat som det i Palestina. Nu inväntar hon besked om uppehållstillstånd. En dag hoppas hon kunna återvända till yrket.
– Jag träffar mycket folk på våra promenader. Föräldrar frågar gärna om saker som rör deras barn. Ibland känns det som att jag är gårdens psykolog.
Var är männen?
– Män är välkomna att gå med oss. Men vi tror att det faktum att vi är kvinnor har en lugnande effekt på människor. Kvinnor slåss generellt sett inte. De kan tänka det men de gör det inte, säger Fatima.
Vad är det för typ av bråk här?
– Det är mycket verbala attacker och även handgripligt våld. Om någon utsätts för ett brott ska det hämnas. Det blir som en ond spiral, säger Rania.
Är ni rädda?
– Ibland är det farligt men vi har aldrig stött på den typen av situationer på våra promenader, säger Fatima.
Rania berättar om en man som blev mördad 100 meter från deras bostad. Och i förra veckan brann det i en skola på området.
– Min inställning är att om jag är positiv som människa kommer inget att hända mig, säger Rania.
Fatima nickar instämmande och säger:
– Samira har lämnat Libanon och jag Palestina. Där fanns mycket våld. Vi flyttade till ett nytt land och upptäckte att våld och konflikter finns här med. Det fick mig att börja tänka. Självklart är det lugnare i Sverige än i Palestina och Libanon. Men rädd,
nej, det är jag inte.
2017 hamnade Gamlegården på polisens lista över utsatta områden i Sverige. Det är ett geografiskt avgränsat område där de kriminella har en inverkan på lokalsamhället. Läget anses vara allvarligt. Källa: Polisen
