De knackar på utan förvarning – för att stoppa vräkningar: ”Vi ger oss inte”

Allt fler vräks från sina hem. Sedan 2020 har vräkningarna i landet ökat med nästan 60 procent. Förra året genomförde Kronofogden 3 330 vräkningar, en ökning med drygt nio procent, jämfört med året innan.

Borås är inget undantag. Även här har vräkningarna ökat. År 2021 verkställdes 21 vräkningar i kommunen. Förra året låg den siffran på 45.

Läs också80-åring skrev kärleksbrev till grannen - nu förlorar han sin lägenhet

– Det är en siffra som vi inte är stolta över, säger Anne Hiukka, teamledare för den vräkningsförebyggande enheten inom individ- och familjeomsorgsförvaltningen.

Samtidigt är hon inte förvånad. För det som tidigare främst drabbade personer med exempelvis missbruks- eller sociala problem kan i dag drabba in princip vem som helst.

– Många har det otroligt tufft ekonomiskt i dag. Det kan vara ensamstående föräldrar men även barnfamiljer, unga vuxna eller äldre. I en pressad situation är det lätt att hamna efter med hyran, säger Anne.

Läs ocksåFörlorar lägenheten fast familjen bor där: ”Barnen är ju helt osynliga i det här”

Foto: Anna Hallgren

Borås startade sin vräkningsförebyggande enhet år 2008. Då var den ett projekt med stöd från Socialstyrelsen och inledningsvis bestod den av en samordnare och en boendekonsult. Tre år senare permanentades verksamheten och i dag består den av en teamledare och fyra boendekonsulenter.  En av konsulenterna är Evelina Saari, som fokuserar på personer med psykisk ohälsa.

Påringning som gör skillnad

Det speciella med Borås-modellen kan sammanfattas i två ord: hembesök och långsiktighet.

– Så fort vi får in en anmälan om att en person riskerar vräkning gör vi ett oanmält hembesök. Alltså, istället för att först skicka ut brev eller ringa så åker vi ut till adressen och ringer på, berättar Anne.

Läs ocksåÖppnade sitt hem för hemlösa – blir vräkt: ”Jag trodde inte man kunde förlora lägenheten på grund av andra”

Om personen öppnar förklarar vräkningsförebyggarna vilka de är och varför de kommit.

– Vi tar reda på varför situationen har uppstått och berättar om vilken hjälp vi kan erbjuda, säger Anne.

Metoden har visat sig lyckosam för att nå personer som annars riskerar att falla mellan stolarna.

– De allra flesta vi möter är tacksamma och lättade över att någon söker upp dem, bryr sig och erbjuder stöd, säger Evelina Saari.

Detektivarbete

Om dörren förblir stängd ger enheten inte upp. De lämnar en brev i brevlådan där de berättar att de varit där, förklarar vad de kan göra och hur personen kan nå dem. Man gör även fler oanmälda besök och om inte heller de lyckas följer ett litet detektivarbete.

– Vi letar upp telefonnummer och mejladresser. Och nu har vi även börjat skicka ut vårt brev via Kivra som ju de flesta har i mobilen. Vi ger oss inte, säger Anne.

Foto: Anna Hallgren

Det vanligaste är att vräkningsanmälan kommer från hyresvärden eller ett inkassobolag och att orsaken är att hyran inte blivit betald. Under samtalen med personerna som riskerar vräkning visar det sig ofta att de bekymren började i samband med en sjukskrivning, arbetslöshet eller personlig kris.

Stöttar utan att ta över

Förutom motiverande samtal erbjuder teamet stöd i kontakten med hyresvärden, myndigheterna eller vården. För den som hamnat i en sån här situation väljer inte sällan att isolera sig och har svårt att ta de nödvändiga kontakterna.

– Vi hjälper till att boka in möten. Det kan vara med hyresvärden eller instanser som kommunens försörjningsenhet, budget- och skuldrådgivning, Kronofogden eller Försäkringskassan. Vi kan även följa med som stöd på mötet när de väl äger rum, säger Evelina.

Samtidigt är både hon och Anne noga med att poängtera att de inte tar över.

– Personen måste vilja ta emot stödet och känna att de både tar initiativ och ansvar, säger Evelina.

Svårhjälpta samlare

En grupp som sticker ut är personer med samlarsyndrom, där mängden saker i hemmet blivit till ett problem. Sedan mars förra året har enheten haft elva sådana fall.

– Den gruppen är extra svår att hjälpa. Ofta har de levt isolerade under en längre tid, så det tar  lång tid att bygga upp ett förtroende. Och om det är så illa att det krävs en sanering måste den ske steg för steg, en kvadratmeter i taget, säger Evelina.

Foto: Anna Hallgren

Hon berättar om en man hon mötte i höstas. Han led av missbruk och ett samlande som gjort hans lägenhet till en sanitär olägenhet där skadedjuren frodades. Första gången Evelina träffade mannen var han så påverkad att han tuppade av under deras samtal. I dag är situationen en annan. Med den vräkningsförebyggande enhetens hjälp har mannen fått flytta till en annan lägenhet där han nu får hjälp av hemtjänst för att hålla ordning.

– Han har slutat att dricka och går på möten. När vi ses nu kan vi sitta ner och prata och skratta.

Men hennes arbete tar inte slut där. För att mannens tillvaro ska fortsätta fungera gäller det att tänka långsiktigt, upprätthålla kontakten och agera snabbt om det går åt fel håll igen.

– Det finns självklart inga garantier för att allt ska fortsätta gå bra. Men chansen är så mycket större nu, när vi upprättat en kontakt och fortsätter att hålla i den, säger Evelina.

Foto: Anna Hallgren

Nyfikna på Borås-modellen

Borås speciella sätt att jobba mot vräkningar har uppmärksammats långt utanför kommunen. Samma dag som Hem & Hyra träffar Anne och Evelina har enheten haft studiebesök av företrädare från Alingsås kommun. Andra kommuner som visat intresse är exempelvis Karlstad, Södertälje, Helsingborg och Bjuv.

– De är nyfikna och vill veta mer om vårt sätt att arbeta, säger Anne, som varit med sedan 2011.

Hur skiljer sig situationen och ert arbete åt i dag, jämfört med 2011? 

– Fler människor har det tufft ekonomiskt i dag. Och det var lättare för oss att hitta lösningar. Det är svårare i dag eftersom hyrorna är så mycket högre, säger Anne.