Larmet: För få bostäder i nästan alla kommuner

Varje år utför Boverket den så kallade bostadsmarknadsenkäten bland landets samtliga kommuner för att ta temperaturen på utvecklingen av bostadsmarknaden. De senaste åren har rapporten inte varit någon munter läsning – och årets undersökning är inget undantag.

83 procent av kommunerna – 240 av 290 – uppger att det råder underskott av bostäder på den lokala marknaden, och så få som fyra kommuner har i nuläget ett överskott. Det innebär att endast 16 procent av kommunerna har en bostadsmarknad i balans.

Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder kallar resultatet ”ett underbetyg för svensk bostadspolitik”.

– De som drabbas hårdast är människor som inte har pengar att ta sig in på den svenska bostadsmarknaden. Exempelvis alla unga som inte har en chans att hitta ett eget boende.

Värst av allt ser det ut i storstadsregionerna och de större högskolekommunerna, som samtliga rapporterar ett underskott. Det främsta hindret för att komma i balans uppges vara höga produktionskostnader för nyproduktion samt att många svenskars ekonomi förhindrar boendet.

Här menar Marie Linder att det kanske är dags att påminna kommunerna om att det är de själva som har ansvar för bostadsförsörjningen, och att bostäderna som efterfrågas faktiskt byggs. Några sätt att få till bostäder som vanligt folk har råd att bo i är sätta press för mer effektiv detaljplanering, att öka konkurrensen samt att införa bättre finansieringsvillkor och till exempel investeringsstöd, resonerar hon.

– Det är märkligt att priset för att producera bostäder ständigt stiger, när vi har fått se tydliga exempel på att det faktiskt går att bygga billigare. Det visar på att vi behöver mer innovation i byggandet.

Även för nyanlända är situationen mycket ansträngd. 76 procent av landets kommuner rapporterar ett underskott av bostäder för nyanlända personer, vilket visserligen är en förbättring jämfört med för tre år sedan, då över 90 procent av kommunerna hade för få bostäder.

Den boendeform som kommunerna efterfrågar mest är nya hyresrätter, och framför allt större lägenheter, visar undersökningen.

– På det sättet är hyresrätten framtiden. Det är en boendeform som inte kräver några ekonomiska transaktioner, säger Marie Linder.

Hem & Hyras genomgång av statistiken visar på en fortsatt dyster framtidssyn hos kommunerna. 71 procent av dem tror på ett underskott även om tre år och blott var fjärde kommun räknar med att ha nått balans år 2022.

I 59 av landets kommuner förväntas det inte byggas en enda ny lägenhet i år, visar Hem & Hyras genomgång.