Så mycket brann det där du bor

Efter en rekordvarm vår och sommar härjar elden ursinnigt i skog och mark. Det extrema vädret är en mardröm för markägare, jordbrukare och människor som bor i de drabbade områdena – men antalet bostadsbränder lär sannolikt inte påverkas dramatiskt. När det gäller eldrelaterade skador i hemmet är det tvärtom långa, kalla vintrar som är avgörande, inte knastertorra värmeböljor.

Hem & Hyra har gått igenom MSB:s nyss släppta statistik över bostadsbränder som lett till utryckning och bearbetat den manuellt kommun för kommun. Genomgången visar att det totalt inträffade 6 750 bostadsbränder runtom i Sverige i fjol. Det är en ökning med lite drygt 150 händelser jämfört med året tidigare. Utslaget per bostadstyp brann det förra året 3 300 gånger i flerbostadshus och 3 450 gånger i villa, radhus och fritidshus.

Läs ocksåGrillade lammtestiklar i lägenheten – orsakade brandskador för 1,2 miljoner

De senaste 20 åren har antalet bostadsbränder legat på en relativt konstant nivå, med i snitt 6 400 händelser per år. Bränderna följer ett tydligt mönster. Under årets kallaste månader är de som flest – med en topp runt jul – och under sommarmånaderna syns en tydlig nedgång. Mattias Strömgren, olycksutredare på MSB, har en förklaring.

– Även om inga riktigt bra analyser är gjorda på detta kan man konstatera att de flesta bränder är kopplade till mänskliga handlingar, och under vintern vistas vi mer inomhus. Vi tänder också oftare levande ljus, lagar mer mat och använder kaminer och eldstäder i större utsträckning. Torka i sig har inte så mycket med bostadsbränder att göra.

I flerbostadshus är den vanligaste brandorsaken relaterad till spisen. Man glömmer kastrullen eller stekpannan på plattorna, slår på spisen av misstag eller misslyckas med själva hanteringen. I villor och radhus är det i stället eldstaden och skorstenen som oftast är orsak till bränder eller rökutveckling.

Läs ocksåUlla-Majas källarförråd svämmades över efter skyfallet – grannarna fick själva röja upp

Hem & Hyras granskning av hur stor andel av invånarna i en kommun som drabbas av bostadsbränder visar ett intressant mönster. Samtliga landets fem största städer befinner sig antingen i mittenskiktet eller i det nedre skiktet när det kommer till antalet bränder per tusen invånare. Att många människor bor tätt inpå varandra i stora städer verkar alltså inte ge någon synbar effekt för hur sannolikt det är att drabbas av en bostadsbrand. Sveriges huvudstad Stockholm återfinns exempelvis först på plats 212 av landets 290 kommuner när det kommer till incidenter per invånare.

Under fjolåret var Åsele, Vansbro och Hällefors de kommuner där störst andel av befolkningen drabbades av brandincidenter. Här skedde närmare tre brandinsatser per tusen invånare år 2017.

– Det är svårt att ge någon förklaring till detta. Till exempel kan det finnas skillnader i hur man rapporterar mellan kommunerna och även kvaliteten i rapporterna från räddningstjänsten kan skilja sig, säger Mattias Strömgren.

Läs ocksåHär blir det extra varmt i värmeböljan: ”Dyrt med AC”

Förutom Arjeplog och Sorsele, där det i fjol inte brann alls, är Flen, Vaxholm och Älvkarleby de kommuner där andelen brandinsatser per invånare var allra lägst förra året.

Orsaken till att MSB släpper statistiken för 2016 och 2017 först nu är en övergång till ett nytt inrapporteringssystem. En granskning av statistiken visade att rapporteringen innehöll en rad brister och därför behövde kvalitetssäkras.