Så mycket höjdes hyrorna i år
Efter drygt sju månader vid förhandlingsbordet är de nya hyrorna för nästan samtliga bostadsbolag i landet klara. Drygt 1,1 miljoner hushåll har en ny summa på sin månatliga avi och årets hyresförhandlingar får därmed anses vara avslutade.
Likt tidigare år har förhandlingarna präglats av diskussioner kring den nu tre år gamla hyreslagen, som uppmanar de allmännyttiga bolagen att agera ”affärsmässigt”. Uppfattningen om vad formuleringen betyder för hur mycket man har rätt att kräva i hyra skiljer sig dock ofta mellan bostadsbolagens och Hyresgästföreningens företrädare.
Ett annat tema för årets förhandlingar har varit det samhällsekonomiska läget med låga räntor. Medan förhandlarna hävdat att en inflation runt noll procent borde hålla hyrorna i schack har värdarna pekat på att en stor del av husen från 60- och 70-talet står inför enorma – mycket kostsamma – renoveringar, vilket kräver höjda hyror.
Totalt sett innebar det nya året en hyreshöjning på 1,64 procent. Det motsvarar 84 kronor i månaden för en normallägenhet om 65 kvadratmeter.
Ur ett rent förhandlingsperspektiv har Hyresgästföreningen pressat hårt. Hyresvärdarnas totala yrkanden låg ursprungligen 40 procent högre, vilket innebär att man minskat kraven med 1,4 miljarder i årets förhandlingar. Däremot anser Erik Elmgren, förhandlingsansvarig på föreningen, att bostadsbolagens förväntningar varit alltför höga.
– I stort är hyresbostadsmarknaden en mycket lönsam bransch och de ekonomiska förutsättningarna att äga och förvalta hyresfastigheter har aldrig varit lönsammare. Därför förväntar vi oss lägre yrkanden av bostadsboalgen nästa år. Det är ju bra för både hyresgästen och samhällsekonomin när man har mer pengar kvar till att konsumera.
Hyrorna höjs 1,64 trots att inflationen i princip varit obefintlig – är inte det ett misslyckande?
– Nej det tycker jag inte. Taxor avgifter och kostnaderna för underhåll har ökat mångdubbelt under samma period. Det måste man väga in när man gör den bedömningen. Dessutom tar det längre tid innan kostnadsförändringar slår igenom i bostadsförvaltningen Och bolagen är inne i en stor underhållsperiod där det är mycket underhåll som utförs.
Vad får det för konsekvenser att förhandlingarna drar ut på tiden?
– Det kan bli diskussioner om nivåhöjningar och retroaktivt. Samtidigt är det flera bostadsbolag som kommer in sent med yrkandena varje år och man hamnar i diskussioner kring att flytta fram höjnings-datumet.
Lyckas bostadsbolagen få gjort sitt önskade underhåll och renoveringar eller pressas de för hårt i förhandlingarna?
– Ja det tycker jag. Men det finns bolag som ökat sin underhållsbudget med upp emot 20 procent på ett år och sedan inte lyckas leva upp till det. Vi är noga med att följa upp att man följer sin budget och att underhållet verkligen blir av.
Aros/Gävle: 1,85 procent
Bäsk: 1,82 procent
Mitt: 1,82 procent
Norra Skåne: 1,54 procent
Norrland: 1,81 procent
Stockholm: 1,56 procent
Sydost: 1,52 procent
Södra Skåne: 1,45 procent
Västra Sverige: 1,53 procent
Obs, siffrorna gäller allmännyttorna i respektive region.Källa: Hyresgästföreningen
År | Höjning |
---|---|
2001 | 28,4 procent |
2002 | 27,7 procent |
2003 | 27,9 procent |
2004 | 27,9 procent |
2005 | 27,5 procent |
2006 | 26,8 procent |
2007 | 25,2 procent |
2008 | 24,5 procent |
2009 | 24,2 procent |
2010 | 24,0 procent |
2011 | 24,1 procent |
2012 | 24,4 procent |
2013 | 24,1 procent |
Källa: Hyresgästföreningen