Sverige satsar minst på byggandet

Till skillnad från många andra länder i Europa finns i Sverige ett stort motstånd mot statliga stimulanser för bostadsbyggande. I stället ska branschen leva på marknadsmässiga villkor och byggprojekten ska generera vinst på egen hand. Och i den mån det ges stöd till byggherrar gäller detta främst för bostäder anpassade efter särskilda behov.

Men med dagens takt kommer den svenska regeringen få svårt att infria löftet om 250 000 nya bostäder till 2020.

ANNONSGuide till hemförsäkringar

Nu uppmanar Hyresgästföreningen de svenska makthavarna att ta lärdom från våra europeiska vänner, vars regeringar årligen skjuter till miljarder för ett ökat bostadsbyggande. Med hjälp av revisionsföretaget Ernst & Young har Hyresgästföreningen granskat hur Frankrike, Österrike, Tyskland, Nederländerna, Danmark och Finland burit sig åt för att få fart på byggandet.

Samtliga undersökta länder visade sig ha någon form av statligt stöd för att stimulera produktion av hyresrätter.

 – Vi vill att staten tar ett aktivt ansvar för byggandet, och vill visa att det inte vore något unikt i Europa med statliga stimulanser till byggande, säger Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder till Hem & Hyra.

Läs ocksåHyresgästföreningen hoppar av evenemang runt Eurovision – ”Glädjen borta”

Alla de fem övriga länderna har större bostadsinvesteringar i förhållande till BNP än i Sverige. Frankrike står ut som det land där staten satsar störst summor på bostadsbyggandet, men i såväl Tyskland som i grannlandet Finland motsvarar byggandets andel av landets totala BNP närmare det dubbla gentemot i Sverige.

Enligt Marie Linder leder det uteblivna statliga ansvaret förutom en lägre byggtakt till att hyresrätten missgynnas skattemässigt jämfört med andra boendeformer.

– Tills vi funnit balans mellan det ägda och det hyrda boendet måste samhället gå in med något slags stöd. Vi föreslår bland annat statliga stimulanser i form av ett investeringsstöd eller som direktutlåning.

Läs ocksåTom bor i möglet - har väntat drygt ett år på hjälp från Hyresgästföreningen

Urvalet av undersökta länder har gjorts efter kriterierna att de flitigt förekommer i den svenska bostadsdebatten och antingen används som förebild eller i viss mån liknar den svenska modellen.

Författarna konstaterar slutligen att bostadsbyggandet styrs av många olika aspekter, och att det därför inte med absolut säkerhet går att säga att de finansiella stöden har ett samband med ett mer effektivt byggande.