Befrielsen är nära
Människor har i alla tider slutit sig samman för att bli starkare. Det spelar ingen roll om det har handlat om att gå i krig eller om att kunna göra bra affärer och skriva smarta avtal.
Inget konstigt med det och inte är det lättare att vara ensam på plan i dessa tider när man ska upphandla allt från telefonabonnemang till vårdinsatser.
I dag måste man ha alla sinnen på helspänn. Att sko sig på andras bekostnad är en välutvecklad konst på alla marknader. Affärsmän är i allmänhet inga filantroper utan vill tjäna så mycket pengar som möjligt på sina produkter.
Måste man införskaffa en vara som tillhör livets nödtorft, och som det dessutom är ont om, gäller det verkligen att se upp och bevaka sina rättigheter. Att söka bostad är till exempel inte detsamma som att stå vid ostdisken och lämna tillbaka en för dyrroquefort-ost om pengarna inte räcker.
Fastighetsägarna, som också är smarta, har förstås bildat en fastighetsägarförening. Deras vd Per-Åke Eriksson tycker dock att Hyresgästföreningen är en onödig förening som står i vägen för människors fria val.
Människor är väl ändå myndiga och kan skriva avtal direkt med hyresvärden utan att det ska behövas en massa krångliga mellanhänder och lagar som sätter gränser för hyran och käppar i hjulet för fastighetsägarna, tycker han.
Klart att folk är myndiga, men det betyder inte att de är osmarta. Smarta människor inser att man blir starkare om man är fler än en. Precis som fastighetsägarna verkar ha insett det. Åtminstone för egen del.
Nu vill nämligen Per-Åke Eriksson befria hyresgästerna från Hyresgästföreningen och införa fria inflyttningshyror.
Fastighetsägarna gillar uttryck som friare former och friare avtalsvillkor. De tycker väl det låter bra. Fastighetsägarna ska få frihet att begära vilken hyra de vill och hyresgästerna ska få frihet att avstå från bostaden om den är för dyr. Ju tunnare plånbok desto större frihet, tycks de mena.
Om nu Per-Åke Eriksson brinner för att myndigförklara hyresgästerna så vore det väl rimligt att de får vara lika myndiga och fria som fastighetsägarna och kan bilda en förening som tillvaratar deras intressen. Eller?
I fastighetsägarnas tidning skriver han att man till och med i öststaterna har insett att folk efterfrågar den sortens frihet han vill ge hyresgästerna. Nu när muren har fallit är det bara Hyresgästföreningen i Sverige som är kvar.
Nu vill han ha hjälp av regeringen med att införa ”fria inflyttningshyror” och regeringen gör vad den kan för att folk ska få frihet att betala mer i hyra än i dag.
De som har pengar ska investera i ägarlägenheter så att de som inga har får ”frihet” att betala högre hyror för den sortens boende.
Folk som har bostadsrätter, förstahandskontrakt eller bor i villa ska få frihet att hyra ut till högre hyror än i dag. På så sätt får fler frihet att betala högre hyror.
Inget besittningsskydd, sämre trygghet och till högre pris – hur i herrans namn kan man komma på idén att kalla det för frihet?
