Jag samlade vuxenpoäng och virkade

Min allra första egna bostad var faktiskt en tjänstebostad!

I sex månader skulle jag och dåvarande pojkvännen jobba i hamnen i Sandhamn – han som hamnkapten och jag som skeppare på färjan till Lökholmen (gästhamnen på ön mittemot). På köpet fick vi en pepparkaksstuga på trettioen kvadrat med egen terrass. Köket var inte mycket mer än ett pentry, duschrummet inte mycket att skryta med, men det stora allrummet med sovalkov, där vi precis lyckades trycka in en dubbelsäng, hade utsikt över hela hamnen och fönster i väster.

Åh, så många vuxenpoäng jag samlade på mig det där halvåret.

Jag kunde knappt andas av förväntan när vi för första gången stack in nyckeln i låset och vred om. Sambo och eget hem på en gång, halleluja!

Det fanns inga gardiner, men jag hängde upp ett draperi framför sängen och vips hade vi en ”tvåa”. Sedan virkade jag grytlappar till köket och kände mig extremt huslig. En handfull pelargonier prydde fönstren (utan gardiner!) och mormor skänkte en söt duk som trollade bort fläckarna på matbordet.

Möblemanget var inte stort, men det räckte, trots att det alltid var fullt med folk och sängen mest tjänstgjorde som soffa. Vi var ett glatt gäng som jobbade i hamnen, alla kände alla och vi var i ungefär samma ålder. Det blev mycket prat och skratt i de ljusa sommarnätterna, spontant övernattande gäster var snarare regel än undantag.

En dag fick jag för mig att snygga till lite utomhus där det stod nötta gamla bänkar. Jag letade rätt på en pensel och vit målarfärg. Tyvärr hade jag rätt dimmiga begrepp om skillnaden på vattenbaserad och oljebaserad färg, det där med att skrapa bort gammal färg låg väl inte heller riktigt för mig. Men snyggt blev det och jag var väldigt nöjd tills vi en dag skulle få finbesök på en drink. Tyvärr såg seglingsdomaren, i sina svarta byxor, ut som en vitfläckig leopard när han reste sig från bänken …

Så småningom blev det höst, hamnen tömdes, det var dags att stänga till och bomma igen. När de vissna löven började singla mot marken åkte jag till Berlin för studier, och pojkvännen drog till Polynesien med en båt.

Sommaren var över, och kärleken med den.

Men det var ett underbart halvår, och en underbar första bostad.